I slutet av januari besökte civilminister Ardalan Shekarabi (S) Vårdförbundets nationella kansli i Stockholm, för ett frukostmöte om personcentrerad vård. Diskussionen kan ses som en del i regeringens arbete för en förbättrad styrning av välfärden efter det utskällda New public management, NPM.


Redan i dag experimenteras det friskt med olika styrmodeller. En del landsting håller fast vid lean-modellen och på stora sjukhus som Akademiska, Sahlgrenska och Nya Karolinska är det värdebaserad vård som gäller.


Vårdförbundets lösning på dagens problem heter personcentrerad vård, och har jämlik hälsa som övergripande mål. Huvudpoängen är att vården ska vara mer sammanhållen, och helt utgå från den individuella patientens behov och förmågor.



— Vårdförbundets förslag ger inte en lösning på alla problem, men det träffar rätt i många delar. En stor del av debatten har handlat om att tidigare styrsystem skapat en motsättning mellan patienternas och medarbetarnas intresse. Vårdförbundet visar att om vi ska få en sjukvård som sätter patienten i centrum så måste medarbetarna bli mycket mer involverade i utvecklingen av sjukvården, säger Ardalan Shekarabi till Vårdfokus.


Detta är även grundtanken i regeringens mål. Att skapa styrmodeller som bygger på tillit, där medarbetarnas kunnande, erfarenhet och yrkesetik ska bli mer vägledande. I förlängningen innebär det även att regeringen måste lita på att vårdens huvudmän väljer den bästa vägen framåt, utifrån sina lokala förutsättningar. Det handlar alltså inte om ett färdigt system som ska tryckas på vården uppifrån.



I juni 2016 tillsatte regeringen den så kallade Tillitsdelegationen, en form av statlig utredning som har många praktiska inslag. En del av uppdraget handlar om att driva försök i kommuner och landsting för att utveckla välfärdstjänsterna.


I mitten av februari drar tio utvalda pilotprojekt i gång. Det är verksamheterna själva som bestämmer vilka modeller som ska prövas, så det kan mycket väl komma att handla om personcentrerad vård. Pilotförsöken får ingen ekonomisk ersättning från staten, men forskare kommer att följa och utvärdera försöken, som sedan kan spridas som goda exempel.


Tillitsdelegationen ska även kartlägga effekten av olika ersättningsmodeller. Resultatet ska presenteras som ett delbetänkande i juni 2017.


— Ersättningsmodellen är helt central om man exempelvis vill främja personcentrerad vård. Men där har vi en bristande kunskap, hittills har vi inte haft en sammanhållen analys av effekterna av de ersättningsmodeller som finns inom sjukvården, säger Ardalan Shekarabi.