Patienter som kommer till Skånes universitetssjukhus i Malmö med misstänkt stroke behandlas sedan i höstas via det så kallade ultrasnabbspåret. Det är ett samarbete över specialistgränserna både vad gäller läkare och sjuksköterskors kompetenser.


Samarbetet mellan akuten, röntgen, den neurologiska enheten och ambulanssjukvården har nu visat sig leda till snabbare diagnos och behandling för patienter med stroke.


För att minimera skadorna vid en stroke är det avgörande att snabbt få rätt behandling. Det nationella målet i Sverige är att strokepatienter ska få propplösande behandling senast 40 minuter efter ankomst till sjukhus. Målet på Skånes universitetssjukhus är att behandling ska starta inom tio minuter. För vissa patienter har man kommit ner i åtta minuter, vilket gör deras strokevård till en av världens snabbaste. 



När strokelarmet kommer från ambulansen samlas teamet och förebereder mottagandet. Vägg i vägg med akutintaget finns en skiktröntgen dit patienten förs direkt från ambulansen. Där kan man snabbt konstatera om patienten fått en stroke och om den beror på en blödning eller propp.

— Det är inte alltid ökade resurser som ger ett bättre resultat. Samarbete över specialistgränserna och hur vården är organiserad är ibland viktigare, säger Marco Brizzi, överläkare inom neurologi vid sjukhuset.


På avdelningen neuro-obs har en sjuksköterska varje dag- och kvällspass larmtelefonen och springer ner till akuten vid larm.


— Sjuksköterskorna här är kunniga och har en central roll i omhändertagandet av strokepatienterna. Det krävs att sjuksköterskorna arbetat här ett tag och byggt upp specialkompetens innan de kan ta larmsökaren, säger Caroline Nilsson, sjuksköterska och enhetschef på avdelningen.



Det är en neurologisk intermediäravdelning med sex vårdplatser. Dit kommer patienterna ofta från akuten för att få fortsatt trombolys­behandling eller observation vid blödning.



Marianne Wallner Wickman är en av sjuksköterskorna på neuro-obs som har larmtelefonen. Hennes uppgift på akuten är att ge läkemedlen när de ordineras direkt efter skiktröntgen. Akutens sjuksköterskor tar vitala parametrar, prover och sätter infart.


— Vi är vana vid att ge trombolys och ta strokekontrollerna från vårt dagliga arbete. Det är positivt för patienten att vi vinner tid för att rädda hjärnan, säger hon.


Diagnos och behandling går också snabbare med hjälp av nya praktiska lösningar, som en speciell läkemedelsvagn där trombolys finns. Den kan ges omedelbart om röntgen visar att patienten har en blodpropp.


I Malmö kommer cirka 1 500 patienter varje år till akuten med misstänkt stroke. Av dem har cirka 800 stroke, 85 procent orsakade av propp och 15 procent av hjärnblödning.