En av dem som ska ansöka är Helena Barreto Henriksson, disputerad biomedicinsk analytiker, docent och kliniskt verksam sedan 1989. Hon har suttit med i det FoU-råd på Sahlgrenska universitetssjukhuset som har haft som ett av sina mål att skapa nya karriärvägar för medarbetare med medellång vårdutbildning.


— Det är väldigt glädjande att det här gick igenom. Det kommer att innebära att varje yrkesgrupp blir mer synlig och att fler forskare stimuleras att stanna kvar på sjukhuset, säger hon.


De som kan få de nya titlarna är vårdpersonal som har en doktorsexamen, minst sex års klinisk tjänstgöring, pedagogisk universitets­utbildning och arbetar kliniskt. Drygt 120 medarbetare kan komma i fråga. 


Med utnämningen följer också en löneförhöjning. Hur stor den blir är ännu oklart. Däremot innebär titeln inte någon särskild tjänst.



Karolinska universitetssjukhuset valde andra titlar då sjukhuset för två år sedan startade sin modell för karriär- och kompetensutveckling. De två högsta nivåerna, av sex totalt, ger titlarna biträdande universitetssjuksköterska och universitetssjuksköterska. 


Specialistutbildning, minst åtta års klinisk erfarenhet, vårdansvarsområde, handledarmeriter och en doktorsexamen krävs för att kunna bli universitetssjuksköterska. I dag en titel som 18 av sjukhusets drygt 
5 000 sjuksköterskor har, bland dem Mia Bergenmar. Hon, och ytterligare sju sjuksköterskor, har tjänster eller befattningar som ingår i ett samverkansprojekt mellan Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet. Projektet innebär bland annat att de under tre år har möjlighet att ägna 30 procent av sin arbetstid till egen forskning.


Mia Bergenmar föreläser också och handleder sjuksköterskor som bedriver egna forskningsprojekt. Hon är nöjd med hur tjänsten har utformats och ganska nöjd med lönen.


— Jag sökte en tjänst som krävde att jag var disputerad och då förhandlade jag också om min lön, säger hon.



Men Vårdförbundets förtroende­valda ser inte att Karolinskas karriärmodell har vänt utvecklingen och fått sjuksköterskor att stanna. Då måste mer till än en titel, det krävs löneutveckling, säger Mira Nyberg, fackligt förtroendevald samordnare på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Även då de nya befattningarna tillsatts har hon inte sett att en löneökning är självklar.



— Vi har varit med om att befattningen biträdande universitetssjuksköterska har lett till löneökningar på flera tusen, men också att den inte har inneburit någon ökning alls, säger Mira Nyberg.


Som hon ser det måste löneskillnaderna öka betydligt för att Karolinska ska kunna behålla sin erfarna och kompetenta personal.


— De som har de högsta lönerna borde höjas med åtminstone 15 000 kronor i månaden. Vi behöver en rejäl lönespridning för att de med mindre erfarenhet ska veta att det går att göra lönekarriär här.