Eftersom vi inte kommer undan döden borde vi prata mer om den. Den irländske författaren bidrar till att bryta tystnaden genom att skänka ämnet en hel bok, med ett förord skrivet av Peter Strang, svensk professor i palliativ medicin. 


Den svenska och den irländska döden skiljer sig åt genom att 
majoriteten dör på sjukhus i Irland, vilket inte är något vi planerar för här. Synen på döden som något vi inte vill acceptera verkar dock vara gemensam.


Författaren är läkare sedan 30 år och minns när döden betraktades som ett ”negativt resultat” i arbetet. Han minns också blicken hos den döende mannen vars sista upplevelse i livet var fasa och smärta. Vi får läsa om olika döenden: den förnekade, den medikaliserade, den vilda. Det här är ingen bok som tröstar, skriver Peter Strang. Han har rätt.