Du förväntas prestera utan att någon checkar av hur det går. Du ska hela tiden anpassa dig till nya förhållanden, vilket tar energi. Och kan samtidigt ha förväntningar på dig att leva livet medan du är ung.


— Studietiden är diffus på något sätt, säger kuratorn Maria Larsson, som en förklaring till att studenter kan ha lätt för att skjuta upp saker.


Det handlar inte bara om att göra roliga saker i stället för det som tar emot, berättar hon, utan om att frångå sin plan. Det har inte något att göra med att vara lat eller inkompetent. Många gånger är det just högpresterande studenter som skjuter upp, som har gjort det till ett mönster tidigare i livet för att det gett dem utmaningar. Men det som fungerade bra på högstadiet och hyfsat på gymnasiet fungerar inte alls på universitetet där du kan ha tusentals sidor att läsa in.


Uppskjutandet sätter dig i standby-läge. Den ogjorda uppgiften tar energi. Det som först känns som en lättnad blir snart något som tynger i stället. Så få det gjort! Här kommer tips som hjälper dig:

  1. Schemalägg baklänges
    Hur ser dagen och veckan ut? När finns luckorna? När fungerar du som bäst? Hur mycket sömn behöver du? Schemalägg din tid och planera in effektiv studietid på stunder då du vet att du har lättast för att plugga. Ofta handlar det om att kunna ta vara på "slattar" av tid. Ska du till biblioteket nästa morgon, underlätta genom att plocka fram alla böcker du behöver redan på kvällen så att du snabbt kommer i väg på morgonen.

  2. Omvänd väckning
    Ställ klockan för läggdags om du tillhör dem som lätt är uppe för sent. Natten kan kännas kravlös för en student. Ingen kan förvänta sig att du ska sitta och plugga. Det finns en lockelse i att bara vara, titta på serier eller spela dataspel. Men resultatet blir att du får svårt att komma upp nästa morgon.

  3. Belöna dig själv
    Vad gör du när du skjuter upp saker? Om du har lätt för att fastna framför serien Skam exempelvis, gör tittandet till en belöning i stället för till ett skäl att vänta med det du egentligen ska göra. Gör upp med dig själv om att du ska läsa tre kapitel, sedan får du titta på ett avsnitt.

  4. Gör annat
    Plocka inte bort saker du behöver i ditt liv för att må bra, som träning, mat och vänner. Det måste också få utrymme i dagsplaneringen, även för en superstudent. När det kör ihop sig som mest är det lätt att strunta i promenaden eller fikan med kompisen, men du behöver återhämtningen.
  5. Struktur och planering
    Om något ska bli gjort måste du tänka "hur" och inte bara "att". Struktur och planering hjälper dig att sluta skjuta upp. Skriv en preciserad planering. Inte bara "plugga" utan vad du ska plugga. Inte bara "skriva uppsats" utan vad du ska göra, exempelvis "kolla referenser". Gärna med beräknad tidsåtgång, "klockan 8-9, läsa anteckningar från föreläsningarna". Om det känns fyrkantigt, prova fullt ut under en begränsad tid och se hur det fungerar. Många upplever att de får mer fritid genom att strukturera dagen. Men fastna inte i att listorna ska vara snygga och perfekta, du behöver komma i gång.

  6. Kom i gång
    Sträva inte efter perfekta förhållanden. Då skapar du dig en bild av att uppgiften är värre än vad den är. "Nej, jag är nog lite trött". "Nej, jag är nog lite hungrig". Att komma i gång är det viktiga. Sätt kökstimern på 20 minuter och se hur långt du hinner. "Oj, jag hann ju jättelångt. Jag sätter timern på 20 minuter igen".

  7. Studiekamrat
    Om du känner motstånd, sätt upp en egen deadline och fundera över andra lösningar som brukar fungera för dig. Sköter du dig bättre i grupp? Då kan du stämma träff med en studiekamrat och ha gemensamma avstämningar, även då ni jobbar med individuella uppgifter.

  8. Analysera
    Vissa hamnar i tidsnöd eftersom de lätt tar på sig uppgifter de egentligen inte behöver eller vill göra. Fundera över varför du återigen sitter där och känner så här. För behovet av kontroll? Eller på grund av rädsla för att hamna i konflikt med någon? Gör dig medveten om varför och försök göra annorlunda nästa gång.