”Akta er — gubben nyps!” Det är Inger Ekman, professor och föreståndare på Centrum för personcentrerad vård, som minns 70-talets sjukhusvård. En lapp med den handfasta varningen satt fasttejpad på patientens säng så att personalen visste vad de hade att vänta. Knappast ett exempel på ett personcentrerat förhållningssätt. Enligt den etiken hade personalen funderat över energin bakom nypandet och tänkt ut olika sätt att ta vara på den. 


Samma utmaning ligger i exemplet med kollegan som sprider missnöje, men ändå stannar kvar på arbetsplatsen år efter år. Hur ska en enhetschef närma sig på ett sätt som stämmer överens med det personcentrerade ledarskapet? Det vore begripligt med ett: ”Nu är jag trött på ditt eviga gnäll.” Men det personcentrerade alternativet är ett samtal om hur just den här kollegan trivs på jobbet och vad som driver henne att stanna. Eller att gå. 



På Göteborgs centrum för personcentrerad vård, GPCC, beskrivs personcentreringen som ett paradigmskifte. Det är mer än en arbetsmetod — det är en etik. Avgörande för den personcentrerade vården är samtalet och partnerskapet med patienten. Det personcentrerade ledarskapet handlar om att inspirera och driva en sådan utveckling av vården. Men också om att omfattas av samma etik i förhållande till sina medarbetare.

En chef som utövar personcenterat ledarskap lyssnar på sina medarbetare och ser varje medarbetares resurser. Hur dolda de än kan verka. Och inte bara det: chefen förmår också bekräfta och stärka resurserna.



Frågan är om personcentrerat ledarskap bara är ett nytt ord för ledarskapsmodeller vi redan känner till. Vad är till exempel skillnaden mellan patientnära och personcenterat? De vårdvetenskapliga forskarna vid Högskolan i Borås använder begreppet ”patientnära” för att understryka det professionella ansvaret. Patientnära ledarskap innebär att leda vården nära patienter.


Det salutogena ledarskapet, som bygger på Antonovskys teori om begriplighet och känsla av sammanhang, används ibland som en synonym till personcenterat ledarskap. Det sägs att det personcentrerade ledarskapet förutsätter ett salutogent förhållningssätt. Enligt Inger Ekman är det tvärtom: personcentrering är en etik som ligger till grund för teorier som det salutogena ledarskapet. 


Forskaren Kristina Rosengren vid Göteborgs universitet intervjuade chefer som har infört personcentrerad vård. De berättar om hur förhållningssättet påverkar människosynen i hela verksamheten. Synen på patienten som en resurs sipprar uppåt och nedåt i organisationen. För henne handlar det personcentrerade ledarskapet om att få medarbetarna att göra sitt bästa. Till skillnad från ett mer uppgiftsorienterat ledarskap där fokus ligger på att göra det mesta.


Att leda personcentrerat i en alltmer ansträngd hälso- och sjukvård kan vara en utmaning. Trots att förhållningssättet, enligt forskningen, leder till bättre vårdkvalitet, bättre livskvalitet för patienten, kortare vårdtider — och lägre vårdkostnader. Slimmade organisationer, ansvar över för många medarbetare och brist på kontinuitet kan få chefer att tycka att de inte har tid att lyssna på allas berättelser. En snålt tilltagen budget gör det också svårt att bekräfta goda insatser med höjd lön.



Vårdförbundet sprider kunskap om förhållningssättet i sitt ledarprogram som startar för tredje gången i höst. Susanne Stålenhag, chefssjuksköterska på Karolinska universitetssjukhuset i Solna, gick programmet för ett år sedan och insåg efter det att stödet från högre chefer behövs för att driva utvecklingen mot en personcentrerad vård. 


Hon är helt övertygad om att vården blir mycket bättre om man vid första patientbesöket tar reda på ”vem är du?”, ”vilken hjälp behöver du?” och ”hur ser din livssituation ut?”. För, som hon säger, vårdpersonal vet att om inte information och kommunikation varit tillräcklig ringer patienten inom ett dygn.


Så Susanne Stålenhag började på toppen. Bokade in sin punkt, ”personcentrerad vård”, på ledningsgruppens möten både en och två och fyra gånger. Till sist fick hon hålla sin presentation, med powerpointbilder — inte för många — och visa en film om bemötande som berörde. Efter det var ledningsgruppen positiv och, viktigare ändå, verksamhetschefen delade hennes vision. 


Med en intresserad ledningsgrupp och en verksamhetschef som började prata om vikten av bra bemötande och av att se hela människan blev allt så mycket enklare. Susanne Stålenhag har anpassat ett verktyg kallat Besökshjälpen till mottagningens verksamhet. Snart ska de börja använda ett besökskort, där personens egen berättelse är grunden för hur vården ska genomföras.



Helena Bergius, chefssjuksköterska vid den sjukhusanslutna hemsjukvården på Astrid Lindgrens barnsjukhus, gick ledarprogrammet i år och kom fram till att om personalen ska förväntas lyssna till patientens berättelse måste hon tänka på samma sätt i sina medarbetarsamtal. Under de 30 samtal hon nyligen genomfört ställde hon därför frågor som: ”Känner du dig trygg med dina arbetsuppgifter?” Och om svaret blev sju på en tiogradig skala: ”Vad kan vi göra för att du ska hamna på tio?” Samtalen tog minst en och en halvtimme. Arbetskrävande, men definitivt värt det, säger hon.


På det nystartade vård- och omsorgsboendet Trädgårdarna i Örebro, där Linda Carlsson är enhetschef, efterlyste de ett personcentrerat förhållningssätt redan i platsannonserna. De skrev att det handlade om teamarbete där partnerskapet med hyresgästerna var en viktig del. 60 tjänster annonserades ut. De fick 400 sökande.


Annica Backman, sjuksköterska och doktorand på institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet, är en av få som har studerat ledarskapets betydelse för den personcentrerade vården. Hennes studier, som har genomförts vid särskilda boenden för äldre i Sverige, visar att ett högt skattat ledarskap har betydelse för den personcentrerade vården och för det psykosociala klimatet — både för personal, närstående och boende. 


I studierna har medarbetare skattat 24 ledarskapsbeteenden och ledaregenskaper. En av studierna publiceras inom kort och den visar vilka fem beteenden och egenskaper som anses utmärkande för ett gott ledarskap hos enhetschefer på särskilda boenden.


I en pågående studie intervjuar Annica 
Backman enhetschefer på boenden där man funnit en hög grad av personcentrerad vård. Cheferna får beskriva hur de ser på, och leder mot, en mer personcentrerad vård. Kanske är det hennes forskning som ska ge oss svar på hur det goda och personcentrerade ledarskapet 
ska utövas.


LÄR DIG MER OM PERSONCENTRERAT LEDARSKAP:

  • Angelöw B. Ledarskapshandboken. Natur & Kultur 2013
  • Backman A.Towards person-centredness in aged-care exploring the impact of leadership: exploring the impact of leadership. Publicerad i Journal of Nursing Management, 24(6): s 766-774
  • Bolman L & Deal T. Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Studentlitteratur, 5:e upplagan 2015
  • Ekman I (red). Personcentrering inom hälso- och sjukvård: från filosofi till praktik. Liber 2014
  • Rosengren K. Person-centered care: A qualitative study on first line managers' experiences on its implementation. Publicerad i Health Services Management Research, 2016
  • SBU. Patientdelaktighet i hälso- och sjukvården. SBU Bereder, Rapport 260/2017.
    Statens beredning för medicinsk och social utvärdering har sammanställt forskning om hur stöd för egenvård, delat beslutsfattande och personcentrerad vård kan öka delaktigheten hos vuxna med långvariga sjukdomar. Rapporten tar också upp etiska frågor kring formerna för patientens delaktighet i sin vård.
    http://tinyurl.com/delaktig