Nu är den nya läkemedelsföreskriften godkänd och klar. Från årsskiftet blir det tillåtet att delegera hantering av läkemedel i akutsjukvården, så som det redan är i hemsjukvården.


När det smått revolutionerande förslaget först presenterades i juni förra året protesterade sjuksköterskorna högljutt på sociala medier och med brev till Socialstyrelsen.


Myndigheten kallades oinsatt i avancerad akutsjukvård. Andra frågade sig varför Social­styrelsen var mer engagerad i att lösa bemanningskrisen i akutsjukvården än att värna om patient­säkerheten. Vissa tyckte tvärtom att det skulle komma att underlätta för dem att låta undersköterskor ge några tabletter, ögondroppar eller inhalationer.



Vårdförbundet, Svensk sjuksköterskeförening, Barnmorskeförbundet och andra specialinriktade sjuksköterskeföreningar varnade för att fler läkemedelsmissar skulle ske om förslaget infördes.


Men sjuksköterskornas röster vägde lätt, andra tunga remissinstanser var för förändringen. I bakgrunden finns ett politiskt tryck att mer effektivt utnyttja varje yrkesgrupp i vården. Kommuner och landsting hade redan i förstudien beskrivit att hanteringen av läkemedel ofta krånglar till det i akutsjukvården eftersom den endast kan skötas av sjuksköterskor.


Förslaget har gnuggats enligt konstens alla regler, med remissrunda och samtal med sjuksköterskornas företrädare. Men i slutänden har inga större ändringar gjorts av grundförslaget: resultatet blev att det nu går att delegera i slutenvården. Projektledare för arbetet uttrycker det så här i dagordningen till Socialstyrelsens styrelse där beslutet togs:


”Kapitlet om delegering, iordningställande, administrering och överlämnande av läkemedel har fått en delvis förändrad utformning efter remissrundan. Mycket av ändringarna har med själva strukturen på kapitlet att göra och innebär inte några ändringar i sak.

”
En nyhet som nämns är att vårdgivaren måste ha rutiner för när och hur delegering får ske.



Målet med den nya föreskriften är att stärka patientsäkerheten. Därför ska ordinationerna göras noggrannare av läkarna, sjuksköterskorna ska bedöma att ordinationerna är rimliga och dokumentationen ska bli utförligare.


Men delegeringskapitlet skaver och sjuksköterskornas organisationer har ifrågasatt hur sänkta kompetenskrav bidrar till ökad säkerhet. Tidigare krävdes högskoleutbildning i farma­kologi och patofysiologi, och alla rätt på läkemedelstentor och en legitimation som garanti. Nu kan det räcka med några timmars webbutbildning för att få delegering, i alla fall var det tanken när Socialstyrelsen kostnadsberäknade.



Delegering är redan tillåtet i hemsjukvården. Det görs snudd på överallt, trots att det enligt gällande regelverk bara får vara i undantag och uttryckligen inte för att lösa bristen på sjuk­sköterskor.


Men Socialstyrelsen tror inte att akutsjukvårdens vårdgivare kommer att gå samma väg som de i hemsjukvården. Sjuksköterskornas företrädare känner inte samma tillit i dagens pressade Vårdsverige.


— Det är naivt att tro att vårdgivarna inte kommer att utnyttja möjligheten att delegera inom slutenvården för att öppna vårdplatser nu när tillfälle ges. Den nya rätten att delegera läkemedel i slutenvården tillmötesgår arbetsgivarnas behov av en snabb väg ur den stora bristen på sjuksköterskor och barnmorskor, säger Ami Hommel, ordförande i Svensk sjuksköterskeförening.


Läkemedelsföreskriften kan underlätta för de landsting som ändrar kompetensmixen till fler undersköterskor, för nu kan de också hjälpa till med läkemedlen. Dessvärre visar forskning att dödligheten ökar när andelen sjuksköterskor är färre.



Nyligen visade den brittiska forskaren Jane Ball att det beror på att annan personal inte har tillräcklig kunskap för att utföra alla omvårdnadsåtgärder. Studien gjordes på drygt 300 akutsjukhus i Europa, däribland Sverige.


— Man ska komma ihåg att läkemedelshanteringen är en av de största riskerna för vårdskador redan nu. Säkerheten blir inte densamma utan lika hög utbildning. Vi minns exempelvis den olyckliga händelsen då en undersköterska kopplade sondnäring till den centrala venkatetern. säger Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande.


Men hon ser positivt på att den nya föreskriften ökar kraven på arbetsgivare i kommunal vård.


— De innebär en skärpning i hemsjukvården. Det blir ett stort arbete.


Likaså väntar intensiva förberedelser i akutsjukvården. För det krävs tydliga rutiner från vårdgivare som vill köra i gång med delegeringar vid årsskiftet. Där ska framgå när det är tillåtet och vilken kompetens som krävs.


För att underlätta arbetet kommer Socialstyrelsen att ge ut en handbok till föreskriften. Dessutom finns en fråga/svar-flik på webbplatsen som ska uppdateras allt eftersom nya frågeställningar kommer in.


Samtidigt gäller de hårda kraven i en annan föreskrift som specifikt styr delegering, delegeringsföreskriften. Men den ska nu också omarbetas av Socialstyrelsen.