Att som student bli lämnad ensam med en födande kvinna är bra för erfarenheten, om det är vid en lämplig tidpunkt och något handledaren väljer medvetet. Men när det beror på att den erfarna barnmorskan tvingats lämna studenten ensam för att rusa till en annan patient som också behöver hjälp, då kan det snarare skapa oro och osäkerhet. Det är något som barnmorskestudenten Karin Håkansson vid Skövde universitet fått uppleva.


— Det har hänt efter flera pass att barnmorskor bett mig om förlåtelse för att de inte hunnit handleda mig tillräckligt, säger hon.


Trots att hon redan fått uppleva stressen i förlossningsvården längtar hon efter att få komma ut och praktisera sitt drömyrke. Vissa dagar är lugnare.


— Och jag tycker att det finns en medvetenhet om att det är viktigt att få vara ny, säger hon.



Förlossningsklinikerna skriker efter personal. Men när allt färre söker sig till högskolan inför höstterminen är det barnmorskeprogrammen som får uppleva det största tappet av antalet sökande, jämfört med övriga utbildningar inom Vårdförbundets yrkesgrupper (se faktarutan här intill).


Inför höstterminen i år är det nästan 30 procent färre som söker barnmorskeprogrammet jämfört med höstterminen 2016. De som har valt utbildningen i första hand är 15 procent färre än i fjol. Detta går att jämföra med antalet sökande till olika specialistsjuksköterskeutbildningar, som står sig starkare i konkurrensen inför höstterminen 2017. Här har antalet förstahandssökande minskat med drygt 3 procent och det totala antalet sökande med drygt 10 procent jämfört med höstterminen 2016. 


Att högskolan lockar färre är en generell trend som dels beror på den goda arbetsmarknaden, dels på mindre årskullar.



Barnmorskestudenterna Karin Håkansson och Gabriella Grander tror att den dominerande mediebilden av en förlossningsvård i kris kan skrämma intresserade från att söka sig till yrket. Framför allt tycker de att arbetsgivarna borde göra något åt tuffa arbetstider och dålig lön med tanke på barnmorskors stora ansvar.


Båda är anställda av Region Jönköping. För Gabriella Grander var det som avgjorde att hon tog steget att börja plugga igen att hon fick en utbildningsanställning med lön under studietiden. Det tycker hon att fler arbetsgivare borde satsa på. Efter en hel sjuksköterskeutbildning och flera år i yrket kändes ett och ett halvt år med bara studiemedel som inkomst som en omöjlighet.


— Hade jag inte fått en utbildningsanställning så hade jag inte pluggat nu, säger hon.