En rad sjukhus i landet prövar sig fram. De lyckas inte rekrytera och behålla sjuksköterskor och löser det genom att i stället sätta in undersköterskor, sekreterare och vårdnära personal.


Sjuksköterskorna är rörliga, vill värderas högre och söker sig mot bättre lön, arbetsmiljö och kompetensutveckling. Många arbetsgivare kan inte leva upp till kraven och väljer att börja ersätta dem med andra yrkesgrupper. Samma trend märks i resten av världen. Men den internationellt kända amerikanska forskaren Linda Aiken varnar för utvecklingen.


— Det sägs att sjuksköterskor ska få mer tid med patienterna. Jag är ledsen, men det fungerar inte så. Min forskning visar att genom att anställa en assistent i stället för en sjuksköterska per 25 patienter ökar oddsen att dö med 21 procent, säger hon.


Det är siffror från den senast publicerade studien av hennes forskargrupp, som är baserad på statistik från sex europeiska länder. 


Professor Linda Aiken har under 20 år ägnat en stor del av sin forskning åt sjuksköterskebemanning, med data från en rad länder. Bland annat bygger forskningen på den stora RN4cast-studien som omfattar sjuksköterskebemanning och patientsäkerhet i tolv europeiska länder, bland andra Sverige. 



Den mest kända av hennes studier visar att för varje extra patient inom kirurgi som en sjuksköterska ansvarar för märks en ökad dödlighet med 7 procent i statistiken. Studierna är publicerade i välrenommerade forskningstidskrifter som Lancet och British Medical Journal.


— Läkare vet att det krävs betydande evidens för att bli publicerad där. Vår forskning visar att med färre sjuksköterskor ökar mortalitet, sjukhusrelaterade infektioner, återinskrivningar och dessutom minskar patienternas nöjdhet.



Linda Aiken har kommit till den internationella sjuksköterskeorganisationes kongress i Barcelona för att presentera sin forskning. Hon är märkbart trött på makthavares resonemang om att hennes grupps forskning inte skulle vara relevant i ett land för att den är gjord i ett annat.


— Vi har sofistikerade data, baserade på ett stort antal patienter, sjukhus och sjuksköterskor i Europa, USA och Asien. Likheterna i hur sjuksköterskor arbetar är stora, vi behöver inte göra den i exakt varje land, säger hon.



I Sverige sker ett paradigmskifte i synen på vårdpersonal på akutsjukhusen. Tidigare årtionden var strävan mot en så hög andel sjuksköterskor som möjligt, med hög nivå på den samlade kompetensen. Då förlorade många undersköterskor och vårdbiträden sina jobb, och sjuksköterskorna fick börja utföra även enklare arbetsuppgifter.


Nu talar politiker och vårdmakthavare — från regeringen och landstingen — om att använda lägre utbildad vårdpersonal mer. De ska ges möjlighet att arbeta ”på toppen av sin kompetens”. Reell kompetens uppvärderas medan formell kompetens, vilket oftast betyder att vara legitimerad, inte längre är ett lokalt krav för vissa arbetsuppgifter.


Men Linda Aikens världsberömda forskning talar emot den utvecklingen. Varje tio­procentig minskning av andelen sjuksköterskor är asso­cierad med ökad risk för patienterna att dö med 11 procent.


— Det här är dramatiska resultat som borde få slut på försöken att ändra kompetensmixen och stopp på tanken om att det kan spara pengar att ersätta sjuksköterskor med lägre utbildad personal, säger hon. 



Vissa sjukhus har gått ännu längre i sommar och drivit avdelningar och moduler utan sjuksköterskor, som i stället sköts av undersköterskor och läkare. Det gäller utskrivningsklara patienter på Danderyds sjukhus i Stockholm, Östra sjukhuset och Skaraborgs sjukhus i Västra Götaland och en observationsenhet vid Ystads sjukhus i Skåne.


Initiativen har tagits för att rädda vårdplatser och verksamhetscheferna har försäkrat att urvalet av patienter kommer att ske utifrån stränga kriterier, och att patientsäkerheten värnas. I slutet av sommaren ska försöken utvärderas.


Nyheten om de sjuksköterskelösa avdelningarna satte i gång en hätsk debatt. Ledande sjuksköterskor pekade på faran som patient­erna utsätts för utifrån forskning som Aikens. Vårdförbundet kallade de vårdavdelningarna för experiment med människors liv och Svensk sjuksköterskeförening varnade för att de ”desperata nödlösningarna” utan sjuksköterskor ska bli permanenta.


På arbetsgivarsidan svarade Sveriges kommuner och landsting, SKL, att det generellt, utan att kommentera de aktuella exemplen, är bra att pröva nya arbetssätt och att om ingen prövade något nytt skulle utvecklingen vara kvar på medeltiden.

Dessutom fördes resonemang om att sjuksköterskornas tid ska frigöras till arbetsuppgifter som de är speciellt utbildade för. Det har Linda Aiken hört många gånger i olika länder.


— Nej, det fungerar inte så. Det är inte min åsikt utan forskning på många tusen sjuksköterskor och patienter. Att avlasta med assistenter gör inte att sjuksköterskornas arbetstillfredsställelse ökar och de blir lika utbrända som tidigare, för nu ska de handleda den nya personalen. Dessutom har det alltså negativa konsekvenser för patienterna, säger hon.



Linda Aiken fortsätter att trycka på hur viktig utbildningsnivån är. När proportionen högskole­utbildade sjuksköterskor ökar med 10 procent minskar dödligheten på sjukhusen samtidigt med 7 procent.


Det är inte heller billigare att minska på antalet sjuksköterskor. Forskningsgruppen har granskat resultatet för 100 000 likvärdiga patienter, som haft samma sjukdomar eller gjort samma ingrepp på sjukhusen.


— Vi fann att sjukhus som har god bemanning med sjuksköterskor använder färre intensivvårdsdagar, har kortare vårdtider och färre återinskrivningar. De har också 30 procent lägre kostnader för infektioner. Det kan ge stora besparingar, säger Linda Aiken.

Läs mer genom att söka "Linda Aiken" på bland annat:
qualitysafety.bmj.com
www.thelancet.com
jamanetwork.com/journals/jamasurgery