Regeringens särskilda utredare, Anna Nergårdh, leder arbetet med att modernisera vården. Hon gillar begreppet ”nära vård” för att hon tycker det beskriver en vård som utgår från medborgarnas behov. En vård som bygger på förtroende och därmed på kontinuitet. Som är tillgänglig – både geografiskt och med generösa öppettider. För henne innebär ”nära vård” vårdcentraler, men även specialistmottagningar, hemsjukvård och prehospital vård.


— Den exakta definitionen måste fördjupas. Men nära vård för mig innehåller också alla de nya möjligheter som finns inom begreppet e-hälsa. Vård kan vara nära på olika sätt, det viktiga är att det är patienternas behov som styr. Även om fysiska besök är vanligast inom en överskådlig tid måste det finnas andra lösningar för dem som önskar, säger hon.



Anna Nergårdhs uppdrag är att få primärvården att bli nära, lättillgänglig och ett självklart förstahandsval för alla patienter. Hon utgår från Göran Stiernstedts utredning, Effektiv vård, som hon kallar ett smörgåsbord av goda idéer. Men det är inte utredaren ensam som ska leverera de goda idéerna. Enligt hennes första delbetänkande är nästa steg att ta fram ett nationellt uppdrag för primärvården.


— Vi har 21 olika primärvårdar i Sverige som alla erbjuder olika innehåll. Även om det måste få vara olika på vissa sätt är det viktigt att det finns ett gemensamt erbjudande anpassat efter medborgarnas behov. En mer tillgänglig, lika utformad och stark primärvård är nödvändig för att uppnå målet jämlik hälsa.


Hon förväntar sig en primärvård som organiserar sig efter patienternas behov — inte tvärtom. Och eftersom patienter har behov av insatser från såväl landsting som kommun är målet att primärvården utvecklar ett nära samarbete både med sjukhusvården och med den kommunala vården.



Dagens primärvård saknar resurser och lockar för få läkare och för få distriktssköterskor. Tidsbrist och stress får professionerna att lämna vårdcentraler och hemsjukvård för en mer dräglig arbetssituation inom elevhälsa eller på barnavårdscentraler. För Anna Nergårdh är samverkan mellan huvudmän och vårdgivare en viktig start för att skapa en bättre arbetsmiljö.


— Personalbrist är inte bara ett problem inom primärvården. Vi kommer inte att få vårdpersonal att vilja arbeta i en föråldrad sjukvårdsstruktur där de inte har möjlighet att utföra sitt uppdrag på ett rimligt sätt. Samverkan mellan vårdgivare är nödvändig för att skapa en sammanhållen vård. Dagens sätt att organisera vården i stuprör stödjer inte personal på vårdcentraler som möter multisjuka patienter med många olika behov.



Anna Nergårdh är läkare, men beskriver sig som professionsneutral. Säger att erfarenheten från åren som verksamhetschef och senare som chefsläkare inom sjukvården i Stockholm har fått henne att se sig som en företrädare för alla vårdprofessioner.


— Diskussioner om roller och ansvar för olika yrkesgrupper tror jag är nödvändigt, men i bland blir det för mycket revirtänkande och därmed låsta positioner. Det har vi varken tid eller resurser till. 


Om Sveriges, som det sägs, sjukhustunga vård ska bli mindre sjukhustung måste fokus, professioner och pengar föras över från akutsjukvård till primärvård. Det kommer att innebära en maktförskjutning.


— Vi måste arbeta på ett mer effektivt sätt och det är inte akutsjukvård när det inte behövs. Det handlar om successiva förändringar; att flytta kompetens och att göra kompetenser mer tillgängliga, till exempel genom en utvecklad e-hälsa. Investeringar i it-stöd är ett exempel på sådant som kommer att kräva extra finansiering, åtminstone under en övergångsperiod.



I Anna Nergårdhs uppdrag ingår att beskriva vilka åtgärder som behöver extra finansiering. Det går inte att stärka primärvården utan att resten av vården berörs, konstaterar hon. Det kommer att kräva resurser och kosta pengar och det kommer att innebära en kulturförändring som hon tror kan bli svår för medborgarna, men ännu svårare för personalen.


— Att arbeta på nya sätt och på annan plats krävs för att öka vårdens tillgänglighet, men det är en kulturförändring som kan vara svår att förhålla sig till. Det handlar om att släppa revir och för att göra det måste personalen känna tillit och förtroende för det förändringsarbete som väntar. Kanske är den största utmaningen i allt detta att enas om en nationell målbild och vara uthålliga i arbetet med att nå den.


Medborgarna kräver mer lättillgänglig vård med mer kontinuitet. Det tycker Anna Nergårdh att svenska folket visar genom att göra vården till en av de viktigaste politiska frågorna just nu. Nu gäller det att lyckas locka professionerna tillbaka till primärvården — och få dem att vilja stanna där.


— Att vi kan ge medarbetarna de förutsättningar som behövs för att kunna göra ett bra jobb kommer att vara avgörande för att den här förändringen ska lyckas.