Om sjuksköterskor inte ljög skulle organisationen inte fungera. Det har Erik Gjein kommit fram till i sin masteruppsats vid företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet.


— Uppsatsen handlar absolut inte om att svartmåla sjuksköterskor utan om att de är tvungna att ljuga för att kunna utföra sitt arbete, säger han.


Erik Gjein har djupintervjuat nio sjuksköterskor av vilka sju jobbar på sjukhus. Han blev chockerad över den ”extremt påfrestande arbetsmiljö” som sjuksköterskorna beskrev.



Ofta handlar sjuksköterskornas lögner om att skydda patienterna. Symtom överdrivs för att läkaren ska prioritera patienten eller sätta in en särskild behandling. Hemgång kan fördröjas för färdigbehandlade patienter som fortfarande har svåra smärtor.


”I värsta fall skickar vi hem patienter som är formellt färdigbehandlade och sen slutar det med att de kommer tillbaka snart och behöver mer vård”, säger en sjuksköterska.


Det är en paradoxal situation, påpekar Erik Gjein. Organisationens dubbelmoral (i studien benämnd hypocrisy) skapar en konflikt mellan de formella reglerna och sjuksköterskornas uppgift att göra det de tror är bäst på sikt för patientens hälsa.


— Patienten får hjälp därför att sjuksköterskorna har det här svängrummet att ljuga. Det är inte en hälsosam organisation.  



Men sjuksköterskor ljuger också för patienterna för att värna organisationen, sjukvården och varandra. De säger till exempel: ”doktorn kommer snart”, fast de vet att det dröjer. Det är för att skydda sjukvårdens anseende, förklarar en sjuksköterska i studien, med hänvisning till den yrkesetiska koden. En annan säger:


”Jag vill inte tala om för allmänheten hur dåligt det är, det slår tillbaka mot oss sjuksköterskor också.”


Av samma anledning ljög en annan sjuksköterska för sin patient om att den nya dyra apparaten med skonsammare teknik var trasig i stället för att säga som det var: att det inte fanns tid att hämta den.



Sjuksköterskor ljuger – eller undanhåller sanningen – också för sina chefer för att undvika konflikter och sociala spänningar, enligt studien. Beteendet stämmer väl överens med de organisationsteorier Erik Gjein utgår ifrån.


— Det är ett slags självcensur. Sjuksköterskorna vet att cheferna egentligen inte vill veta vilka problem som finns, säger han.


Men ljugandet har ett högt pris.


— Problemet löses tillfälligt med en lögn men många upplever skamkänslor och känner sig sorgsna efteråt. Det tär på människor att behöva ljuga.


Han har ingen lösning på problemet, men uppmanar organisationer att vara försiktiga med att designa värdesystem som kan vara svåra att upprätthålla i praktiken. Erik Gjein tycker också att ett första steg mot att förbättra arbetssituationen skulle vara ärlig och rak kommunikation mellan ledning och sjuksköterskor.

Uppsatsen heter:
Lies at the workplace – A study of lies and deception in Swedish healthcare.