— Gemensamt för oss som är med i gruppen är att vi tycker att biomedicinska analytiker är osynliga i vården, att vi inte värderas för vår kompetens och att vi saknar möjligheter att utvecklas och göra karriär inom yrket utan att för den skull bli chefer.



Det säger Anna Larsen som är en av en handfull biomedicinska analytiker som regelbundet träffas i Vårdförbundet Stockholms lokaler på Linnégatan i Stockholm. Deras gemensamma mål är att försöka synliggöra yrket, att öka möjligheterna till kompetensutveckling och att se till att arbetsgivarna använder sig av den specialistkompetens som många av medarbetarna har.


— Som det ser ut i dag kan du ha disputerat utan att det leder till att du får några nya och spännande uppgifter på arbetsplatsen, säger Anna Larsen som själv har en tjänst som biomedicinsk analytiker på enheten för klinisk genetik på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. 


De senaste åren har hon dock arbetat fackligt på heltid inom Vårdförbundet. För tillfället är hon tjänstledig för studier.


Gruppen, som än så länge saknar namn, har vid olika tillfällen bjudit in chefer från laboratorierna i Stockholm. 


— Det har blivit väldigt intressanta diskussioner. Vi har fått en möjlighet att beskriva vårt yrke, vår kompetens och varför den är så viktig i vården. Arbetsgivarna har bland annat fått veta vad de kan göra för att bli mer attraktiva för vår profession, säger Anna Larsen.



Som exempel på ovanstående nämner hon fler utvecklingsmöjligheter och större ansvar, bland annat genom att låta biomedicinska analytiker självständigt signera normala svar. De tycker också att arbetsgivarna i högre utsträckning bör använda deras kompetens till utveckling och implementering av nya metoder och ge dem en skälig lön för det stora ansvar som de har för patientsäkerheten.


I dag är det för få sökande till de jobb som finns, vilket bidrar till att annan personal anställs på laboratorierna. På flera håll i landet har arbetsgivarna börjat konvertera biomedicinska analytikertjänster så att de ska passa även andra yrkesgrupper, exempelvis biologer och undersköterskor.


— I vissa fall kan det kanske vara okej, inom givna och tydliga ramar. Men om labben tappar för mycket av vår kompetens kan det få katastrofala följder för patient­säkerheten, säger Anna Larsen.


Hon påminner om att cirka 70 procent av alla diagnoser som ställs i vården bygger på analyser som har gjorts av biomedicinska analytiker.



Gruppen har även träffat representanter från de olika partierna i Stockholms läns landsting för att lobba för yrket.


— Vår intention var inte att i första hand prata lön. Vi ville mer beskriva behovet av en specialistutbildning och utvecklingsmöjligheter och visa vilken viktig roll vi har inom vården. Men när politikerna själva frågade och fick veta vad vi tjänar blev de förvånade. De trodde att vi hade betydligt mer betalt än vad vi faktiskt har, säger Anna Larsen.