Tre år efter regeringens satsning på 600 nya platser på specialistutbildningarna kämpar läro­sätena med att fylla klasserna. Vårdfokus har begärt uppgifter från lärosätena inför hösten och det visar sig att 20 av 23 står med tomma platser.


Studentbristen fanns redan före den planerade utökningen. Det visade Vårdfokus granskning 2016. Flest luckor fanns det på de utbildningar där behoven av nya specialister var som störst.


Hur kommer det sig? Efterfrågan på specialister är stor och många har lusten att studera.



För sjuksköterskan Maria Kempe var situationen ohållbar när Vårdfokus träffade henne i början av 2016. Hon jobbade skift på akuten vid Gävle sjukhus och var ensam­stående med två barn. Hon stortrivdes med jobbet men behövde en dagtjänst. Det skulle kräva en specialist­utbildning. 


Helst ville Maria Kempe plugga till anestesi­sjuksköterska eller distriktssköterska. Men hon tvekade. Om hon satte sig i skolbänken skulle familjen gå miste om flera tusenlappar i månaden och de marginalerna fanns inte. Region Gävleborgs erbjudande om studielön på 18 000 kronor i månaden kunde hon inte nappa på. Enda möjligheten var att studera med bibehållen lön.


Nu visar Vårdfokus granskning inför den här hösten att problemen att locka studenter kvarstår. Ändå fortsätter politiker ofta att måla upp utökade platser som lösningen på specialistbristen. Vårdfokus har tittat närmare på tre utbildningar som de flesta läro­sätena har: psykiatri, operation och till distriktssköterska. Samtliga har i dag 20-30 procents lediga platser.


På flera lärosäten är det rekordfå studenter: Högskolan i Halmstad lyckas bara fylla drygt en tredjedel av platserna på distriktssköterske­utbildningen och på motsvarande utbildning vid Blekinge tekniska högskola saknas hälften av studenterna.


Mälardalens högskola valde att helt ställa in höstens utbildning till distriktssköterska på grund av för få sökande. Nyligen meddelade Mittuniversitetet att de blir tvungna att pausa nästa års specialistutbildningar inom ambulans, intensivvård, barn och till barnmorska på grund av lärarbrist. Det kommer även att beröra grundutbildningarna.



Ing-Marie Carlsson, universitetslektor i omvårdnad och chef för avdelning hälsa & omvårdnad vid Högskolan i Halmstad är bekymrad, men inte förvånad.


— Vi har sedan en tid sett hur antalet studenter på specialistutbildningarna sjunkit. I år har vi det lägsta antalet registrerade totalt. För fyra år sedan fick vi lägga ner utbildningen till operationssjuksköterska. I höst märks det framför allt på distrikts­sköterske­utbildningen där endast elva sjuk­sköterskor har registrerat sig på de 30 platserna, säger hon. 



De senaste åren har allt fler landsting och kommuner valt att erbjuda betald specialist­utbildning, bland annat enligt Vårdförbundets AST-modell, akademisk specialisttjänstgöring.


I Region Halland får i höst ytterligare 19 sjuksköterskor betald specialistutbildning, men inte en enda av dem som är inskrivna på distriktssköterskeprogrammet omfattas av det.


Enligt Cristine Karlsson, personaldirektör i regionen, har man i år valt att satsa på bland annat barnmorskeutbildningen och intensivvård.


— Det bygger på vad vi har för behov i vår kompentensförsörjning. Vi kommer att behöva distriktssköterskor framöver, men jag vet inte hur många. Där skulle vi behöva arbeta närmare kommunerna, säger hon.


På högskolan planerar nu Ing-Marie Carlsson för en grundlig bortfallsanalys. Hon vill skicka ut en enkät till alla som fått en plats men sedan tackat nej, eller som inte har registrerat sig vid termins­starten.


— Vi behöver veta vad det handlar om för att kunna planera framtida utbildningar och föra en dialog med arbetsgivarna. Handlar det om att de inte får tjänstledigt eller vill de ha betald utbildning? Kanske är behovet av distriktssköterskor i regionen mättat för en tid, funderar hon.



Men vad säger den ansvariga ministern som själv har förespråkat fler utbildningsplatser?


— Självklart kan vi inte vara nöjda med resultatet, även om det inte är den enda satsningen vi har gjort, säger socialminister Annika Strandhäll (S).


Nu vill ministern ha bättre nationell sam­ordning, bland annat genom specialistsjuksköterskeråd på Socialstyrelsen, likt läkarnas ST-råd. Då kan man få en bättre framförhållning så att inte utbildningar i bristyrken läggs ner.



Hur gick det då för Maria Kempe? I Gävleborg valde man för två år sedan att ge fler sjuksköterskor på specialistutbildningarna full lön under studierna. För Maria Kempe kom det i sista stund.


— Jag hade faktiskt börjat plugga på distrikts­sköterskeutbildningen, men var tvungen att jobba varannan helg på akuten. Efter halva terminen var jag redo att sluta, det var för tufft. Då fick jag höra att alla skulle få full lön och valde att fortsätta.


Sedan snart ett år arbetar hon 80 procent som distriktssköterska vid Valbo hälsocentral utanför Gävle. En dag i veckan är hon tillbaka på sin gamla arbetsplats på akuten.


I fram­tiden drömmer Maria Kempe om att arbeta halvtid på barnhälsomottagning och halvtid på akuten. Specialist är hon redan.