Sjuksköterskorna Sofia Broström och Isabella Alexis O’rourke, nytillträdda skyddsombud för Vårdförbundet på lungavdelningen, beskriver hur de vid ett morgonmöte i början av september fick beskedet att deras arbetsplats skulle slås samman med infektionsavdelningen — inom fyra veckor.


Avdelningarna har samarbetat under semestertid och det har inte fungerat perfekt. Efter sommarens sammanslagning gjordes en enkät där 40 procent av sjukskö­terskorna på lungavdelningen upplevde att patientsäkerheten hade varit hotad. Ändå skulle avdelningarna flytta ihop igen, för att klara av Region Norrbottens stopp av hyrpersonal.



— Vi fick ett färdigt beslut presenterat, utan möjlighet att ge vår syn på saken eller lämna förslag på alternativa lösningar. Att vårda en helt annan patientgrupp, när man inte har fått någon internutbildning om dem, känns inte bra. Det känns mer otryggt och ångestfyllt när man kommer till jobbet, säger Isabella Alexis O’rourke.


Turbulensen i samband med sammanflyttningen gjorde att hon sökte jobb på annat håll. Efter årsskiftet börjar hon jobba inom kommunen, där lönen och villkoren är bättre. 


Isabella Alexis O’rourke är inte ensam, totalt har sju av lungavdelningens tolv sjuksköterskor sagt upp sig på kort tid. Detta trots att regionen sköt till 2 500 kronor i lön för sjuksköterskor i dygnet runt-verksamhet. Det är de pengarna, 49 miljoner, som annars skulle ha gått till hyrsjuksköterskor.



De flesta upplever att arbetsmiljön blivit för tung, samtidigt som de tycker att ledningen inte lyssnade på dem i samband med sammanslagningen.


— Jag som har jobbat på infektion flera somrar är bekant med deras rutiner och patientgruppen. Men för den som är ny, och har fullt upp med att komma in i arbetet på hemavdelningen, är det oerhört stressande. Jag upplever att vi i arbetsgruppen inte har fått svar på våra frågor och farhågor. Det har brustit i både planeringen och kommunikationen, vilket fått effekten att många slutar, säger Sofia Broström. 


Hon och Isabella Alexis O'rourke beskriver hur luften gått ur personalen. Lönetillägget på 2 500 kronor tycker de är bra, men menar att det inte betyder något om arbetsmiljön samtidigt brister och ingen lyssnar på ens åsikter.



Att Region Norrbotten strävar efter ett oberoende av hyrpersonal är något de allra flesta, från vårdpersonal till höga chefer, tycker är bra. Det arbetet påbörjades redan förra året, men då gavs dispens till avdelningar som hade personalbrist. 


Under våren 2018 meddelade regionledningen att hyrstoppet för grundutbildade sjuksköterskor skulle bli skarpt från och med den 1 oktober, inga dispenser skulle ges längre. 


Karin Lindmark, verksamhetschef för bland annat hud, infektion och lungmedicin, hoppades in i det sista att tidsplanen för hyrstoppet skulle kunna skjutas upp. Hon såg att bemanningen både på lung- och infektionsavdelningen var skör. 


Men den 31 augusti fick hon definitivt besked om att beslutet inte var förhandlingsbart. I början av september, en månad innan hyrstoppet började gälla, meddelades personalen på lungan och infektion om att avdelningarna skulle slås samman under en period för att klara övergången till hyroberoende och ge tid för rekrytering.


— Vi försökte ta hänsyn till både patientsäkerhet och arbetsmiljö. Men helt uppenbart misslyckades vi när det gäller kommunikationen med personalen. Flera har varit missnöjda och inte känt sig informerade och del­aktiga i rätt tid, säger Karin Lindmark.



Efter beslutet om sammanslagningen gjordes en risk- och konsekvensanalys där personalen pekade på flera problem. Avledningarna har bland annat olika antibiotikatider och dokumentationsrutiner, att hitta rätt information om patienten kan vara svårt.


Förslaget till lösning var att så långt som möjligt dela upp patienterna utifrån klinik och att internutbilda personal. Här brast det på nytt i kommunikationen. Flera sjuksköterskor på lungavdelningen fick uppfattningen att de inte skulle vårda infektions­patienter. Samtidigt hanns inte intern­utbildningarna med i den omfattning som det var tänkt.


Karin Lindmark är självkritisk och försöker nu tillsammans med personalen hitta lösningar. 


På lungavdelningen undrar personalen varför inte ledningen samverkade tidigt i somras, när regionen kom med beskedet om hyrstopp.


— I den bästa av världar borde vi ha gjort det. Men det var svårt med tanke på den korta framförhållningen och att vi var mitt uppe i sommaren, säger Karin Lindmark.



Löne­tillägget på 2 500 kronor har uppenbarligen inte vägt upp för kedjan av bristande kommunikation, som börjar med den högsta ledningsgruppen i regionen. Jonas Thörnqvist, biträdande regiondirektör samt chef över närsjukvård och länssjukvård, menar att det tidigt fanns information om hyrstoppet, och att det var upp till de enskilda verksamheterna att så fort som möjligt lösa det på bästa sätt.


— Jag tycker att vi har varit tydliga, men budskapet har uppenbarligen uppfattats på olika sätt. Det får vi i ledningsgruppen ta på oss. Det som har hänt på lungavdelningen är olyckligt, det handlar om många viktiga medarbetare som jag helst vill ska stanna kvar hos oss. Jag hoppas verkligen att man kan hitta en lösning, säger Jonas Thörnqvist.