— Vi barnmorskor har en egen utbildning, en egen legitimation och vi har lämnat sjuksköterskerollen. Medvetenheten om det är för låg — både inom Vårdförbundet och i samhället. Vi måste få större möjlighet att driva våra egna profes­sions- och villkorsfrågor och dessutom påverka organisationen av vården. Jag är övertygad om att ett eget fackförbund är helt rätt väg.



I 20 års tid har jag varit positiv till att vi ska ha ett eget fackförbund. Jag tror att det är en framgångsfaktor att vara en liten grupp när man driver sina villkorsfrågor. Att höja lönen för en yrkeskår på 6 000 personer är inte lika kostsamt för arbetsgivarna som att höja den för 100 000. Vår löneutveckling hålls tillbaka av det stora sjuksköterskekollektivet och jag tycker att vi alltför länge har fört en tynande tillvaro i det stora Vårdförbundet.


Jag håller inte med dem som tror att det blir svårt att bygga upp en facklig verksamhet i en så liten organisation. Dessutom känner jag mig trygg med att förhandlarna inom SRAT är behjälpliga när det kommer till villkorsfrågorna. Min största oro gäller att kollegerna ska fega ur och inte våga ta steget mot ett eget fackförbund. En del säger att man vet vad man har, men inte vad man får. Jag vill att alla ska våga satsa på vår förmåga att påverka både professions- och villkors­frågorna.