Så snart patienterna kliver in genom dörren får de en uppgift: registrera sig i datorn och sedan skriva in sina symtom och sin sjukdomshistoria på ett särskilt papper. Med underlaget i handen tar de plats i väntrummet tills en sjuksköterska ropar upp.


— Då har de gjort halva jobbet och har en tydlig bild av vad de vill ha hjälp med. Det gör att patienterna blir mer delaktiga i vården, vilket underlättar för mig också, säger Christina Vikström som är intensivvårdssjuksköterska och enhetschef på hälsocentralen.



Till det yttre är det egentligen bara en orange skylt och en väggfast dator som skiljer lättakuten vid Piteå hälsocentral från den vanliga vårdcentralen. Men bakom de vitmålade väggarna i entrén döljer sig ett koncept som förändrat en hel del både för patienter och personal.


Sedan drygt ett halvår är den nya lättakuten öppen. De tar emot patienter i alla åldrar med halsont, ryggvärk eller skär­skador. Besvären ska vara akuta, det vill säga inte äldre än två veckor och hålla sig inom någon av de 13 på förhand utvalda symtomgrupperna. Vanliga diagnoser på en hälsocentral, ofta ganska enkla och snabba att ta hand om, men som tar mycket resurser i anspråk.


Som många andra vårdcentraler har Piteå hälsocentral kämpat med att få läkarbemanningen att gå ihop och väntetiderna har tidvis varit långa. För drygt ett år sedan bestämde sig ledningen för att ta nya tag. Fanns det något mer effektivt sätt att använda personalens kompetens? 


En tvärprofessionell arbetsgrupp började se över flöden, rutiner och arbetssätt. De hittade snart en digital modell som tidigare använts mest inom den privata öppenvården och som verkade intressant. Modellen, som består av ett färdigt dataprogram, ringar in 13 av de vanligaste akuta diagnoserna inom primärvården och lyfter ut dem från den ordinarie vården.



De bestämde sig för att köpa in datasystemet och efter att ha skissat på så väl lokallösningar som personalscheman drog de i gång lättakuten i april. Den bemannas måndag till fredag, två timmar på förmiddagen och två på eftermiddagen. Personalen består av sjuksköterska, läkare och fysioterapeut som alla roterar enligt ett schema. Patienterna behöver varken ringa eller boka tid i förväg.


Många patientbesök kan sjuksköterskorna avsluta själva, en okomplicerad urinvägsinfektion till exempel. Efter anamnes och urinprov kontaktas läkaren. Via en dialogruta i journalen kan läkaren ta del av alla uppgifter och skriva ut recept vid behov, utan att ens träffa patienten.



I dag turas sex sjuksköterskor om att vara på lättakuten, ett pass åt gången.


— Det är kul och det känns bra att hjälpa patienterna med ett specifikt problem och sedan kunna avsluta. Det skiljer sig från det andra mottagningsarbetet och jag uppskattar omväxlingen, säger Christina Vikström.


Kollegan Frida Wikström gillar också det nära teamarbetet med läkaren och fysioterapeuten och tycker att hon lär sig nya saker hela tiden.


— Jag får se en massa saker som vanligtvis bara läkaren tar hand om, till exempel hudutslag. Det hjälper mig sedan när jag sitter i den vanliga telefonrådgivningen eftersom jag vet vad jag ska fråga efter. 


För Frida Wikström har det svåraste varit att ta hand om små sjuka barn, eftersom hon inte är så van vid det sedan tidigare. Då frågar hon läkaren en gång extra och med de allra yngsta hjälps de alltid åt. Teamarbetet fungerar jätte­bra, säger hon.


Piteå hälsocentral var först i Region Norrbotten med att köra i gång en så kallad digital lättakut. En första utvärdering via patient- och personalenkäter visar hög grad av nöjdhet. Även om patienterna ofta är många, mellan 20 och 40 per dag, fungerar det mesta smidigt, tycker personalen.


— Det gäller att inte stressa upp sig för att det står många i kön, vi kan bara ta en i taget. Alla som kommit på mottagningstiden får hjälp. En del patienter får bokas till den ordinarie hälsocentralen eller hänvisas till akutmottagning om de har andra besvär.


Vissa ”barnsjukdomar” har de givetvis drabbats av. Frida Wikström berättar att patienter ibland har hänvisats hit från andra vårdgivare fast de egentligen skulle till vanliga mottagningen.


— Det är klart, det är inte alltid vattentäta skott mellan de olika diagnosgrupperna. En del har också flera besvär, då hjälps vi åt att reda ut vilka vi kan hjälpa patienterna med på plats, berättar Frida Wikström.


Christina Vikström har jobbat flera pass på lättakuten under sommaren.


— Det har fungerat mycket bra. Kunderna, som jag föredrar att kalla dem, uppskattar tillgängligheten och att det oftare går snabbare än på en vanlig jourmottagning. Även personalen gillar att arbeta i det tighta teamet som vi har här och det har visat sig vara mycket bra för arbetsmiljön, säger hon.


Men den allra viktigaste behållningen menar Christina Vikström är att de äntligen hittat ett sätt att använda personalens resurser mer effektivt. Nu avlastas hälsocentralen och det finns mer utrymme för dem som verkligen behöver tid — äldre, multisjuka och personer med psykisk ohälsa.