Nästan 26 000 svenskar drabbas varje år av hjärtinfarkt. Cirka 75 procent av de drabbade tillfrisknar, men infarkten kan ge livslånga komplikationer, som hjärtsvikt.


Eftervården styrs av patientens riskfaktorer och av infarktens storlek. Genom en magnetkameraundersökning, där kontrastmedel används, går det att få svar på hur genomblödningen i hjärtat ser ut och hur stor del av hjärtmuskulaturen som är död. Desto svårare är det att mäta hur hjärtat jobbar.


— Även om den som granskar bilderna är skicklig och erfaren blir bedömningen subjektiv. Jag ville undersöka om andra tekniker kan ge mer objektiva och säkra siffror på hjärtats funktion, säger röntgensjuksköterskan Johan Kihlberg.



Han är anställd vid Region Östergötland och jobbar till vardags på Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV, vid Linköpings universitet. Nyligen disputerade han på en avhandling om den kliniska potentialen i två olika MR-sekvenser.


Merparten av arbetet handlar om Dense, en teknik som i dag bara finns som forskningsverktyg i magnetkameror från ett fåtal tillverkare. Med hjälp av Dense går det att sätta digitala markörer på hjärtat i olika delar av pumpcykeln och få objektiva data på hur det rör sig. 


Johan Kihlbergs avhandling, som innefattar 125 patienter, visar att den tekniken med stor precision kan visa hur mycket hjärtat töjer sig och roterar vid varje slag, två funktioner som är nedsatta efter en infarkt. 
Resultatet från undersökningen kan visas som pedagogiska färgbilder eller som exakta siffror, exempelvis kan storleken på töjningen visas i procent.



— Även om du har en stor infarktskada kan hjärtfunktionen vara ganska bra. Eller så kan det vara tvärtom, att du har en liten skada men dålig funktion. Som det är i dag får patienterna ungefär samma vårdprogram efter en infarkt, trots att skadorna kan variera mycket. Nu kan vi ge säkrare och mer detaljerade diagnoser som gör det möjligt att skräddarsy behandlingen, säger Johan Kihlberg.


Avhandlingen visar också att Dense mer noggrant kan beskriva hjärtats vridning och töjning jämfört med de två liknande MR-sekvenser — Harp och FT — som finns på den kommersiella marknaden i dag. Nu hoppas Johan Kihlberg att resultaten kan bidra till att tekniken börjar användas kliniskt inom en snar framtid. Med den kan hjärtrörligheten beskrivas även vid andra sjukdomstillstånd, som högt blodtryck, övervikt och efter byte av aortaklaffen.



Johan Kihlberg hör till de fyra röntgensjuksköterskor som Region Östergötland har satsat lite extra på för att stimulera till forskning och han är den andra i gruppen att disputera. Nu väntar en mer oviss framtid.


— Jag vill fortsätta forska på cirka 20–30 procent. Inledningsvis kommer jag att ha fortsatt fokus på Dense, men sen gäller det att försöka hitta nya projekt och egna finansiärer. Vi får se vad framtiden bär med sig. Men det känns spännande, säger Johan Kihlberg.