Fatumo Osmans avhandling inleds med ord från den somaliska poeten Warsan Shire: ”No man leaves home until home is the mouth of a shark.”


— Ingen människa flyr sitt land om man inte är tvungen och det påverkar hur man kommer in i det nya landet, säger Fatumo Osman.


Hon har själv känt hajens käftar nafsa i födelse­landet Somalia. Som 19-åring tvingades hon fly från inbördeskriget för att söka tryggheten i Europa. Familjen splittrades, mamma och flera syskon hamnade i Frankrike, Fatumo Osman och hennes yngre bror i Sverige. Här tog ett nytt liv fart med studier och jobb som tolk. Hon förverkligade sin dröm om att läsa till sjuksköterska, gifte sig och fick tre barn. I dag undervisar och forskar Fatumo Osman vid Högskolan i Dalarna. 



Tjugo år efter ankomsten till Sverige har hon fått användning av erfarenheterna som nyanländ i Sverige. I sitt forsknings­arbete om föräldrastöd till somaliska familjer har hon haft en personlig förförståelse som underlättat; vetat vilka frågor hon ska ställa och via vilka kanaler föräldrarna kan nås.



Genom sitt engagemang i olika somaliska föreningar hemma i Fagersta hade Fatumo Osman träffat många unga flickor och pojkar som beskrev hur vilsna de kände sig. Ungdomarna kände sig inte förstådda, varken av samhället eller av sina föräldrar, och det blev ofta konflikter i hemmet. Hur kom det sig att så få somaliska mammor och pappor sökte stöd för detta? Varför deltog de inte i de kommunala föräldra­utbildningarna? Kurserna är öppna för alla föräldrar med barn upp till 18 år. De är gratis och har målet att utrusta föräldrar med lämpliga verktyg för konflikthantering och stärka relationen med barnen.


I stället för att fråga rakt på sak varför föräldrarna inte sökte hjälp bad hon dem formulera vilket sorts stöd de själva önskade, så kallad behovsbaserad forskning.


— De efterfrågade mer praktisk samhällsinformation och ville ha gruppledare som hade kännedom om deras bakgrund. Det visade sig att språket var mycket viktigt. De upplevde inte att de kunde kasta sig in i några diskussioner med andra föräldrar när allt var på svenska, berättar Fatumo Osman.



Enligt föräldrarnas önskemål rekryterades somaliska gruppledare och ett avsnitt om samhällsinformation med fokus på socialtjänstens arbete lades till. Många föräldrar hade en bild av att socialsekreterarnas främsta uppgift är att tvångsomhänderta barn.


Ändringarna gav resultat. I takt med att föräldrarnas kunskaper ökade, växte deras tillit till samhället och deras eget föräldraskap. De visste att de inte behövde vara rädda för att deras barn skulle bli omhändertagna om de tog kontakt med socialtjänsten. Föräldrarna kunde också vara mer känslomässigt tillgängliga för sina barn och mer medvetna om barnens beteende och behov efter att de hade gått föräldrautbildningen.


Fatumo Osman ser sin forskning som en del i ett integrationsprojekt där de somaliska familjerna får hjälp att bli en del av det svenska samhället.


— Fast helst pratar jag om att inkludera, det är skillnad. Att bli sedd och räknad med, inkluderad, utifrån sina egna resurser är en viktig drivkraft, säger hon.



En dryg månad efter disputationen är Fatumo Osman tillbaka på WHO-centrumet för human reproduktion på Karolinska institutet. På sjätte våningen med utsikt över bussterminalen och Haga Norra kyrkogård har hon spenderat många timmar de senaste åren. Därför hinner hon inte gå många steg i korridoren innan hon får den första kramen. Tidigare forskarkolleger kommer fram för att gratulera till att hon äntligen är klar.


Fast klar verkar vara en definitionsfråga, enligt Fatumo Osman. Nu önskar hon att kunskaperna från somaliska föräldragrupper ska kunna komma andra nyanlända till del.


— För mig är det här bara början. Jag vill bidra till något gott i samhället, säger Fatumo Osman.

Avhandligen

...heter Ladnaan – Evaluation of a culturally tailored parenting support program to Somali-born parents.

Föräldrastöd – för barnens bästa

Sedan 2009 finns en nationell strategi för utvecklat föräldrastöd med mål att främja barns hälsa och positiva utveckling via föräldrarna.

I dag erbjuder de flesta kommuner stöd genom föräldrautbildningar med teman som barns och ungdomars utveckling, gränssättning, förhållningssätt i olika situationer samt konflikthantering och problemlösning.