Förutom att bygga med klossar och läsa böcker gillar 3-åriga Hedvig att leka doktor. Att tro att det beror på hennes dramatiska start i livet är nog att ta i, även om det faktiskt var just en doktor som hon mötte först av alla när hon föddes.
Hedvig är ett av de drygt 3 000 barn i Sverige som varje år ligger i säte inför förlossningen. Med rumpan först är risken att huvudet, som är större, fastnar på vägen ut och orsakar syrebrist hos barnet. Vården har de senaste 30 åren därför tagit det säkra före det osäkra och förlöst sätesbarnen med kejsarsnitt.


Det var också vad mamma Maria Vilhelmsson trodde att det skulle bli när hennes bebis i magen inte ville rucka sig en endaste millimeter vid vändningsförsöket. I förlossningsjournalen från Danderyds sjukhus står det att Maria önskar att föda vaginalt. Själv uppfattade hon det som en rekommendation från läkaren. För hur skulle hon kunna ta ställning till det? undrar Maria.



— Det var mitt första barn och jag visste inte vad jag kunde förvänta mig. Under hela graviditeten hade jag varit inställd på vaginal förlossning och litade så klart på att läkaren visste bäst. Hade jag vetat då vad jag vet nu hade jag bett om ett kejsarsnitt direkt.


När Maria och hennes man Oskar Vilhelmsson kom in till sjukhuset med värkar var det gott om personal på rummet och det kändes tryggt. Förlossningen gick långsamt framåt och plötsligt fick Maria fruktansvärt ont och gav Oskar en örfil. Läkaren misstänkte att moderkakan hade lossnat och bebisen behövde komma ut fort. Barnmorskan larmade för katastrofsnitt.


Hedvig hade glidit ner en bra bit i bäckenet och läkaren fick göra ett större så kallat T-snitt på livmoderväggen för att få upp henne. En medtagen bebis lyftes över till barnläkaren, Hedvig behövde andningsstöd och flyttades över till neonatalen. Pappa Oskar fick följa med och Maria blev kvar på uppvakningsavdelningen utan att kunna få kontakt med dem.



I början av 70-talet föddes nio av tio barn som låg i säte vaginalt. Men när allt fler studier visade att sätesbarn kunde drabbas av syrebrist, kramper och i värsta fall död gick man allt mer över till kejsarsnitt. När den första randomiserade studien om riskerna för barnen publicerades av Mary E Hannah år 2000 föddes snart de flesta sätesbarnen med kejsarsnitt i stället.


Nu slår pendeln tillbaka. I dag är man mån om att undvika kejsarsnitt om det inte anses absolut nödvändigt. De långsiktiga riskerna för kvinnan väger över. Förra året föddes över 11 procent av alla sätesbarn vaginalt enligt Graviditetsregistrets nya statistik. 


Vårdfokus har granskat landstingens och regionernas riktlinjer för sätesbjudningar och det visar sig att 14 av 21 i dag erbjuder vaginal förlossning. Flera kliniker uppdaterar nu sina vårdprogram, bland andra Danderyds sjukhus där Hedvig föddes.



— Sedan ett par år är vi en sätesförlossningsvänlig klinik och erbjuder vaginal sätesförlossning till de kvinnor som vill ha det och som uppfyller kriterierna. Vi försöker ge en nyanserad bild till kvinnan. Om förutsättningarna är goda kan det vara lika bra för dig och ditt barn att föda vaginalt, men det är ett erbjudande, säger Sophia Brismar Wendel som är förlossningsöverläkare vid Danderyds sjukhus.


Att Maria upplevde det som en rekommendation kan Sophia Brismar Wendel inte kommentera eftersom hon inte är insatt i det specifika fallet. Men hon påpekar att moderkakan kan lossna även om barnet inte ligger i säte.


I takt med att medvetenheten om riskerna med snitt ökar ifrågasätts tidigare kunskap om riskerna för barnen. Bland annat kritiseras Hannahs forskning från 2000 för att inte vara anpassad till den högteknologiska vården i västvärlden.


En som velat se om tidigare studier står sig är barnmorskan och docenten Cecilia Ekéus. I höstas publicerade hon en studie om hur det gått för sätesbarnen i Sverige under åren 2001 till 2012. Resultatet förvånade henne.


— Det visar sig att barnen som föddes vaginalt hade dubbelt så hög risk att skadas vid förlossningen. Trots att de som födde vaginalt uppfyllde kriterierna för okomplicerad graviditet hade barnen avsevärt högre risk att skadas än de som förlöstes med kejsarsnitt. 


Den absoluta risken är väldigt låg. Det är drygt två promilles ökad risk att barnet har apgar under sju poäng (av högst tio) vid fem minuters ålder. Det indikerar problem med barnets hälsotillstånd. Cecilia Ekéus tror ändå att vården gör rätt som uppdaterar sina riktlinjer och låter fler föda vaginalt, framför allt omföderskor. Men det behövs mer forskning.



När Maria Vilhelmsson i dag berättar om sin sätesförlossning för vänner och familj kan de inte förstå hur hon kan verka så lugn. För dem låter det som en mardröm.


— Jag tror att det beror på att vi fick möjlighet att bearbeta allt som hände redan på sjukhuset. Personalen var fantastisk och vi fick ställa alla våra frågor tills vi kände att vi var klara. Men jag förstår fortfarande inte varför jag fick ett val, säger Maria Vilhelmsson.