Det är måndag förmiddag och dags för rond på palliativa avdelning 30 vid Länssjukhuset i Kalmar. Sjuksköterskan Kerstin Törnberg ställer sig vid den stora väggfasta skärmen, resten av det blå teamet slår sig ner i en halvcirkel vid bordet. Snart ska de gå ut till Karl Olsson och de andra patienterna.


På några år har de fått fram både hjälpmedel och arbetssätt som har halverat tiden för överrapportering. Med storskärm, surfplattor och bedside-rapportering har de fått mer tid att lägga på patienterna. 


Det blå teamet ansvarar för fem av avdelningens tio inneliggande patienter. Dessutom är 35 patienter knutna till avdelningen, men får palliativ vård i hemmet.


Inför ronden plockas nu den första patienten fram på skärmen. Där syns, förutom persondata, bland annat eventuella smittor och allergier och om personen är aktuell för hjärt-lungräddning vid ett hjärtstopp.


— Den här patienten har tacklat av under helgen och alla är införstådda med vad det innebär, säger Kerstin Törnberg, och under ett par minuter talar teamet om vad som ska göras. 



Nästa patient säger sig vilja hem ”en sista gång”. Gruppen kommer överens om att först göra några kontroller och se till att transport och hemtjänst förbereds. Det läggs in som en gul att-göra-markering och dyker genast upp på skärmen och i allas surfplattor.


När teamet gått igenom sina patienter har det högst förflutit en kvart — utan att det känts det minsta stressigt eller hafsigt. 


De tre sjuksköterskorna och tre läkarna ger sig i väg till patienterna, sjuksköterskorna med en surfplatta modell mindre i handen eller fickan. Läkarna har ännu inget liknande stöd, utan använder block och penna. 



Vi går till Karl Olssons rum, dit vi alla är välkomna att följa med in. Han har precis ätit frukost och har ingenting emot att vara med på bild, svarar han när läkarna omsorgsfullt ställer frågan. Även han vill åka hem om formen tillåter.


— Vi skulle vilja justera medicinerna först. Går det bra att vi behåller dig här två dagar till, frågar ST-läkaren Pär Hallenberg, som sjunkit ner på huk vid Karl Olssons fåtölj. 


Det går bra, förklarar Karl Olsson, som lutat sig framåt för att höra bättre. Han är 97 år och populär hos personalen, det är tydligt. Alla vill växla några ord med honom. Han lyssnar uppmärksamt på var och en och uppskattningen tycks ömsesidig.


På väg till nästa patient stannar teamet upp och sjuksköteskorna fyller i några uppgifter om Karl Olsson via surfplattan. 


Uppgiften hamnar automatiskt rakt in i Cosmic, det journalsystem — eller vårdsystem som det också kallas — som används i Kalmar läns landsting. Det digitala systemet Nova med storskärmar och plattor är utformat just för Cambio Cosmic, som också används i sju andra landsting i Sverige och av Capio S:t Göran i Stockholm. 



Systemet med Nova har gjort ronden effektivare, men den absolut största vinsten görs vid överrapporteringen mellan dag- och kvällsskift.


— Det har blivit mer strukturerat, förr svamlades det mycket, säger Kerstin Törnberg och får medhåll. 


I stället för att först lyssna på kollegernas beskrivningar och sedan läsa in sig på patienterna — något som kunde ta ett par timmar — gör man först en mycket snabb genomgång vid den stora väggfasta skärmen. Sedan går bägge skiften tillsammans ut till patienterna för att efteråt samlas för en noggrannare genomgång.


Det blir sakligare, mindre lämnas till personalens tolkningar och fria fantasier. 


— Om jag började klockan halv två kunde det dröja till fyra innan jag träffade patienterna, nu kommer jag ut nästan direkt och får bilda mig en egen uppfattning, säger sjuksköterskan Anders Carming.


I början höjdes röster mot att båda skiften skulle komma inramlande till patienterna, berättar han.


— ’Ni kan inte gå in fyra-fem personer till patienterna, de kommer att misstycka’, hette det, men ingen patient har tyckt illa vara, tvärtom. De ser vilka som börjar skiftet och vilka som slutar och får själva berätta om hur de haft det och hur de vill ha det, säger Anders Carming. 


Framför allt ökar patientsäkerheten när det är patientens egna uppfattningar och önskemål som förs vidare till nästa skift, betonar Annelie Gustafsson, som tillsammans med Ann-Caroline Lönnqvist är chef för avdelning 30.



Men är det egentligen Nova-systemet eller är det bedside-rapporteringen som har ökat effektiviteten?


— Både och, det vi började med var rapportering vid skärmen. Mätningarna då visade att tiden för överrapporteringen halverades. Bedside tillkom först efter det, förklarar Annelie Gustafsson.


Tid sparas genom att allt är samlat i plattorna, till och med läkemedelslistorna, och det som ska göras syns där och bockas av. Det ger också cheferna en bättre överblick.


Annelie Gustafsson ger en stor eloge till personalen för deras uthållighet. Pilotprojekt är aldrig enkla och tekniken har lagt hinder i vägen mer än en gång.


När försöket startade 2014 var det fyra avdelningar på sjukhuset som ville testa, men bara avdelning 30 höll ut. Vid slutet av 2017 blev lösningen permanentad och under våren inför fler kliniker i Kalmar metoden.



Anders Carming, som lett projektet med Nova på avdelning 30, understryker hur viktigt det är att it-stödet skräddarsys för den enskilda avdelningen.


— Och man måste vara beredd på att ändra sitt arbetssätt, annars ska man inte tro att det går. Det är som en tom låda, man måste själv fylla den med innehåll.


Utvecklingen pågick mitt inne på avdelningsexpeditionen där all personal befann sig. 


— Där stod vi och pratade om var vi skulle lägga vilken information. Alla hörde och fick tänka och tycka till under tiden, så när vi startade var folk redan insatta.


Samarbetet med it-teknikerna skedde mycket tätt. De gick jämsides med sjuksköterskorna i korridorerna i sjukhusets vita kläder för att förstå hur vården går till. Så småningom lärde de sig varandras språk.


— De använde ord som ”konnektivitet” till exempel och vi fattade ingenting i början, säger Anders Carming och skrattar. 


Just konnektiviteten, som är uppkopplingen till datanätverket, var länge ett stort problem. Nu fungerar den äntligen och surfplattorna är nästan alltid med. Om inte, står de på laddning i sina ställ. De spritas inför natten och minst ett par, tre gånger under dagen.



Övriga sjuksköterskor bekräftar att Nova gjort arbetet effektivare och lösgjort tid men är också överens om att det finns utrymme för förbättringar.


— Vi känner oss involverade, det är en bra sak. Men fortfarande är det mycket som det behöver slipas på, säger Kristina Tryselius, sjuksköterska. 


Ett aber, tycker hon, är att plattan är tung att ha i fickan. Kerstin Törnberg konstaterar att hon får mer tid till patienterna och bättre överblick över deras situation.

— Patienterna känner sig mer sedda, det har vi fått feedback på. 



Tiden man vinner kan användas på många sätt: att hjälpa patienter ner i det jacuzzibad som finns i avdelningens upplevelserum, att med säng och allt rulla ut den som önskar få njuta av en höstdag en sista gång eller att ordna en liten stund med en älskad katt eller hund.


— Vi försöker bejaka det patienten vill. Det är mycket fokus på livet här — själva döden är kort, säger Kristina Tryselius.

IT-stöd, surfplattor och bedside-rapportering

  • ...vinner tid och gör att personalen hinner bejaka det patienten önskar och vill
  • ...är mer patientsäkert då alla får samma information och patientens önskemål och uppfattning styr.