— I normala fall får vi kanske in någon förfrågan om VRE i veckan eller månaden. Nu kommer det mängder varje dag, säger Caroline Holmström till Vårdfokus.


Sedan slutet av december fram till i slutet av mars hade ett drygt hundratal patienter på sjukhusen i Nyköping, Umeå och på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge smittats av samma stam av den resistenta tarmbakterien VRE, vancomycinresistenta enterokocker.


Bakterien har spritts när patienter flyttats mellan sjukhusen. Den första vårdades på Karolinska och upptäcktes i slutet av december. Från Karolinska till sjukhuset i Nyköping kom den första patienten med VRE i slutet av februari. Drygt en månad senare hade smittan förts vidare till ytterligare ett 30-tal patienter på det lilla sjukhuset.



Som en del i smittspårningen uppmanades cirka 400 patienter som tidigare hade varit inlagda i Nyköping att låta sig testas på sin vårdcentral. Efter det skickade primärvården i Södermanland tidvis in uppemot 30 VRE-prover om dagen till mikrobiologen på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Numera testas dessutom ett 60-tal patienter en gång i veckan på de mest utsatta avdelningarna.


Faecesprover tas med en så kallad E-swabb, en pinne för prov från avföringen, som stoppas ner i ett vätskefyllt rör för vidare transport till mikrobiologen.


Väl på labbet förs pinnarna ner i en buljong som skyndar på tillväxten av VRE-bakterier. Ibland kan det även handla om ett urinprov, som även det hälls i buljong. Det var i ett sådant urinprov som det första VRE-fallet upptäcktes i Nyköping.


Buljongen ställs i ett skåp där temperaturen är 37 grader. Efter 16-18 timmar odlas buljongen på en speciell VRE-platta. Efter ytterligare ett dygn kontrolleras vad som växer på den.



Om det är VRE syns bakterierna som små lila-rosa kolonier på plattan. Efter det görs resistensbestämning. Men hjälp av en speciell maskin, Malditof, typas bakteriekolonierna som växte på VRE-plattan.


Den framodlade stammen skickas med ett E-swabbrör även till Folkhälsomyndigheten som analyserar det epidemiologiska läget nationellt.


På mikrobiologen i Eskilstuna kontrollerar man dessutom resultatet en extra gång genom att skicka provet till laboratoriet i Skövde för PCR-analys (polymeraskedjereaktion). Vancomycinresistens orsakas vanligen av två olika grupper av gener, vanA eller vanB. Vilken det är ger Skövde svar på.



Caroline Holmström tycker inte att det är någon större skillnad på att jobba med VRE jämfört med många andra bakterier.


— Vi har samma hygienrutiner, vilket innebär att vi är noga med att sprita händerna. Det som skiljer är kanske utodlingen som vi gör i dragskåp, då vi också använder oss av en extra engångsrock av plast. Men så gör vi å andra sidan med alla multiresistenta bakterier.


Risken med just faecesprover är annars att de kan innehålla andra allvarliga bakterier som Shigella och Salmonella Typhi.