Distriktssköterskan Helene Sundvall frågar rakt på sak: Hur sover och äter du just nu? Och får ärliga svar. ”Sådär, bättre än förut. Men maten liksom växer i munnen. Fast jag skärper mig när barnen är hos mig.”


Nathalie Sjögren får ihop tillvaron igen, orkar med de tre små barnen, jobbet och sig själv. Flyktingpojkarna hon hjälpte har flyttat, det blev för många som lutade sig mot henne. Då, för ett år sedan, var det som värst, med en trasslig tidigare relation att bearbeta, bekymmer med ekonomin, tillfällig bostad och ett barn med diabetes.


Oron malde, hon kunde varken sova eller äta, och kämpade för att orka ta hand om barnen, som är 1,5 år, 5 och 7. Mitt i alltihop hade hon ändå styrkan att söka hjälp, och en insikt att hon behövde både läkemedel och stöd. Det blev några vändor till psykologer, men det fick hon ge upp.


— Det klickade bara inte i samtalen utan kändes mer som en utfrågning. Det passade inte mig, säger Nathalie Sjögren.



I stället fick hon träffa Helene Sundvall på Herrestads vårdcentral utanför Uddevalla. En erfaren distriktssköterska som vårdat medmänniskor ett helt yrkesliv, med inställningen att livet har sina dalar, men får man en hjälpande hand behöver de inte bli bråddjupa. Helene höll envist kontakten med Nathalie.


— Man kommer långt med att ringa och fråga hur personen mår. En depression innebär dålig självkänsla, en upplevelse av att vara värdelös. Då uppskattas det att någon bryr sig. Många är också ensamma, det är klart och tydligt, säger Helene Sundvall.



Hon har i två år jobbat som särskild vård­samordnare för personer som söker för depression, ångest och stressjukdom, i ett projekt på vårdcentraler i Västra Götaland. Efter den första träffen med patienten ringer vårdsamordnarna, som i de flesta fall är distriktssköterskor, upp en gång i veckan. De följer upp måendet, hur insatta läkemedel verkar och håller också kontakt i det psykosociala teamet på vårdcentralen.


— Det känns skönt att prata regelbundet med mina patienter. Jag vet verkligen hur de mår. Både de och jag uppskattar kontinuiteten. De flesta blir bra och många är nöjda, vilket gör att arbetet känns extra meningsfullt, säger Helene Sundvall.



Nathalie Sjögren har lite svårt att formulera vad som gjorde att hon vågade anförtro sig till Helene Sundvall.


— Det kändes mer naturligt att prata med en sjuksköterska. Jag kände att jag inte måste öppna mig, men det blev ändå så, säger Nathalie Sjögren.


En studie visar att vårdsamordnarna ger goda resultat. Patienterna blir snabbare friska och kommer snabbare tillbaka till jobbet. Nu införs därför vårdsamordnare på alla Region Västra Götalands vårdcentraler. Tidigare har personer med psykisk ohälsa kunnat få vänta i månader på att få träffa en psykolog eller terapeut efter det första läkarbesöket.



— Att stå på väntelista är ingen bra vård. Kontinuiteten fungerar dåligt i dag. Det här är en utmaning för primärvården, säger Cecilia Björkelund, seniorprofessor i allmänmedicin och ansvarig för studien vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet.


En vettig väg är, enligt henne, att utnyttja allas kompetens på en vårdcentral.


— Med vårdsamordnarna blev samarbetet också tajtare mellan professionerna, vilket underlättade både för dem och patienterna. Distriktssköterskorna är mycket väl lämpade att vara vårdsamordnare. De är kunniga inom både psykiska och fysiska sjukdomar.



Det håller Helene Sundvall med om. Hon träffar patienter i alla åldrar som mår dåligt psykiskt. Många nedstämda är äldre, som samtidigt har kroniska sjukdomar som kol, hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Förra året hann hon ansvara för 50 patienter med psykisk ohälsa som vårdsamordnare.


När Helene Sundvall hört patientens berättelse och situation, försöker de tillsammans hitta strategier i vardagen som kan underlätta. För Nathalie var det att få sova, förutom sitt egna mående väcktes hon av barnets pipande insulinpump nattetid.


— Jag frågade om hon hade någon vän som kunde sova över ibland så att hon blev avlastad. Att göra en plan är viktigt, men ibland är mina patienter så stressade att de inte ser lösningar. Man får ha lite fingertoppskänsla för vad som skulle kunna bli bra. Det bästa för att komma igen snabbt är att inte vara sjukskriven på heltid.



Nu mår Nathalie Sjögren bättre och har kommit för ett avslutande samtal. De bollar nya strategier. En är att planera för att i förväg veta vart barnen ska olika dagar, till aktiviteter, läkarbesök och till sin pappa. En annan är att den stöttande väninnan bor kvar ytterligare en tid.


Helene Sundvall undrar vad Nathalie kan tänka sig att äta, vilket är lättare mat som yoghurt, frukt och grönsaker. Helene uppmuntrar henne att se till att ha det hemma så att hon inte fortsätter gå ner i vikt, eller tappar sin nyvunna energi.


— Sedan ska jag också ordna en dag bara för mig själv, och göra precis det jag vill och inte fixa eller städa alls, säger Nathalie Sjögren.

Studie: frisk snabbare

  • En studie visar att patienterna blev friska snabbare och att fler i gruppen som fick en vårdsamordnare blev friska än i jämförelsegruppen, som fick vanlig vård för depression.
  • Patienterna började också arbeta igen tidigare.
  • 400 med mild till medelsvår depression deltog.