I över sju år jobbade Åsa Boivie på lasarettet i Enköping, där hon huvudsakligen gjorde undersökningar med magnetkamera. Men en dag väcktes hennes intresse för strålbehandling, mycket tack vare en kollega som tidigare hade jobbat inom onkologi och hade en massa intressant att berätta.


Hösten 2015 hoppade hon på en kurs vid Karolinska institutet, strålterapi för röntgensjuksköterskor (30 hp), som då var nystartad. Kursen är tänkt att ge möjlighet till nya karriärvägar, men innebär också att Sverige går i riktning mot andra länder där röntgensjuksköterskor sköter såväl bildtagning som strålbehandling.


Under utbildningen gjorde Åsa Boivie praktik på strålbehandlingen vid Akademiska sjukhuset och trivdes väldigt bra. I samma veva visade det sig att sjukhuset skulle köpa in en MR-linac, som kombinerar magnetkamera och strålkanon, och som skulle bli den första av sitt slag i Norden. 



Det var ett passande jobb för henne och hon blev anställd i september.


— I dagsläget jobbar jag huvudsakligen med datortomografen och planerar inför behandlingar — vi tar bilder och gör fixeringar. Ibland är jag med vid strålbehandling och försöker snappa upp så mycket jag kan om strålbehandling. Nu har vi fått hit MR-linacen, vilket innebär att ett intensivt planerings­arbete drar i gång.


Flera saker skiljer en MR-linac från dagens strålterapi:


  • tumörer och riskorgan kan lokaliseras både direkt före och under själva strålbehandlingen

  • möjligheten att se om tumören ändrar form, plats och storlek mellan behandlingarna gör att precisionen ökar

  • risken för biverkningar på intilliggande friska organ och vävnader minskar.



Den nya tekniken är en del i sammanbyggandet av onkologi och radiologi på Akademiska sjukhuset. Snart väntar nya lokaler, med omedelbar fysisk närhet. 


— Det ger nya möjligheter till samarbete mellan olika yrkesgrupper, och för oss röntgensjuksköterskor är det ett stort område med många potentiella karriärvägar. 



Till en början kommer de huvudsakligen att behandla prostatacancer. Det är en stor patientgrupp med en cancerform som är relativt lättbestrålad, vilket gör att personalen kan bli varm i kläderna under trygga former. Behandlingen kommer att planeras utifrån datortomografibilder. Sedan finjusteras stråldos, patientens ställning och strålningsmålet utifrån MR-linacens bilder.


— Målsättningen är givetvis att vi på sikt ska slippa DT-bilder vid behandling med MR-linacen, vilket gör att patienterna utsätts för mindre stråldoser och att behandlingen inte blir så omständlig, säger Åsa Boivie.