Vårdförbundets medlemmar i kommuner och landsting har i genomsnitt fått 3,93 procent i lönepåslag under 2017, visar den samlade lönestatistiken från förbundet. Ordföranden, Sineva Ribeiro, är visserligen nöjd med löneutvecklingen, högre än industrisektorns 2,2 procent, men anser att medlemmarna fortfarande är felvärderade.


— Det är långt kvar tills våra medlemmar är rätt värderade utifrån utbildningsnivå, ansvar och yrkenas svårighetsgrad. Vi vill se en snabbare löneökning framöver. Staten borde ta ansvar för särskilda lönesatsningar på specialistsjuksköterskor och barnmorskor, säger hon.



Bland medlemsgrupperna var barnmorskorna löneledande 2017. Störst löneutveckling, 12,02 procent, hade de i Västerbotten. Men avtalet är tvåårigt och inkluderar 2018, vilket gör det svårt att jämföra med andra. I region Jämtland Härjedalen var avtalet ettårigt och där finns vinnarna: barnmorskorna fick 7,57 procent.


Vårdförbundets avdelningsordförande i Jämtland Härjedalen, Roger Bergebo, borde kanske vara glad, men tycker att löneutvecklingen skulle ha varit högre för alla grupper. 



— Löneutvecklingen inrymmer en särskild satsning som politikerna gjorde efter högljudda protester mot de låga lönerna. De satsade på barnmorskorna och på en del sjuksköterskegrupper, men inte alls på biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor. Det anser jag är beklämmande, säger han.


Roger Bergebo tycker också att det är beklämmande att satsningarna inneburit att lönerna blivit ännu mer sammanpressade än tidigare. Mellan sjuksköterskor som har arbetat 30-40 år och dem med relativt kort yrkes­erfarenhet skiljer det ofta inte mer än 6 000 kronor per månad.


— Politikerna sa att de ville satsa på anställda med lång och trogen tjänst och på dem som arbetade inom dygnet runt-verksamhet. Så blev det inte riktigt. Regionen fördelade pengarna efter eget huvud och var fullständigt ointresserad av våra synpunkter, säger han.



Även i Västmanland är det barnmorskorna som sticker ut i statistiken. Men där genom att ha den sämsta löne­utvecklingen av alla landsting: 1,64 procent. Trots det vill avdel-ningsordföranden, Janí Stjernström, gratulera dem. För 2017 är ett år mellan två stora satsningar på just barnmorskor och det är dessa hon gratulerar till. 2016 fick de mellan 3 000 och 5 000 kronor i lönepåslag, 2018 fick de omkring 5 000 kronor mer i månaden.


Hon tycker att det är bra, men vänder sig mot hur det går till.


— De som skriver de mest missnöjda breven till politiker och sjukhusledning och berättar att de söker andra jobb om inte lönen höjs ordentligt, det är de som har fått de högsta lönepåslagen. Jag önskar att arbetsgivarna förstod att det i stället behövs en långsiktig lönepolitik för att klara bemanningen.



Janí Stjernström understryker att hon inte missunnar någon medlemsgrupp en god löneutveckling. Men i stället för akuta lönesatsningar på dem som uttrycker sitt missnöje mest vill hon ha överläggningar med arbetsgivaren om alla fyra medlemsgrupperna för att få till en hållbar löneutveckling över tid.


Det har inte arbetsgivaren i Västmanland varit intresserad av de senaste åren, enligt Janí Stjernström. Men nu kan det bli ändring. I höst startar Vårdförbundet och regionen ett arbete för att förbättra dialogen. 


Bland landets biomedicinska analytiker fick gruppen i Skåne den sämsta löneutvecklingen med ett genomsnittligt påslag på 2,15 procent. Norrbottens biomedicinska analytiker fick mer än det dubbla och höjde i snitt lönen med 5,63 procent.


Missnöjet bland Vårdförbundets medlemmar i Skåne är stort.


— Att försöka få upp lönerna här är som att tala med en vägg. Att det börjar bli svårt att rekrytera biomedicinska analytiker biter inte heller. Då diskuterar man i stället att anställa biomedicinare, biologer och andra yrkeskategorier, säger Anna Nilsson, biomedicinsk analytiker på enheten för klinisk patologi på Skånes universitetssjukhus i Lund och förtroendevald för Vårdförbundet.