I början av sommaren tog Molly Thor och Emma Lilja examen från sjuksköterskeprogrammet i Borås. Sista terminen ägnade de åt sitt examensarbete om sambanden mellan unga vuxnas psykiska hälsa, självkänsla, kroppsuppfattning och påverkan av sociala medier.


De delade ut en enkät till 117 studenter och fick 114 svar. Blivande sjuksköterskor, ekonomer, organisations- och personalutvecklare fick svara på frågor om självkänsla, hur de ser på sin kropp, i vilken utsträckning de använder sociala medier och hur de påverkas av dem. Studenternas psykiska hälsa mättes med en känd ångest- och depressionsskala — Hospital anxiety and depression scale, HAD.



När Molly Thor och Emma Lilja jämförde resultaten kunde de se ett tydligt samband mellan självkänslan, kroppsuppfattningen och i vilken utsträckning de tillfrågade studenterna påverkades av sociala medier.


De som värderade sin egen självkänsla lågt och hade en negativ uppfattning om sin egen kropp påverkades mer och använde också sociala medier i större utsträckning.


Män och kvinnor använde sociala medier i samma omfattning. Men kvinnorna kände sig i högre grad påverkade av det de tog del av. De hade också en lägre självkänsla och en mer negativ uppfattning om sin kropp jämfört med männen. Fler kvinnor än män visade tecken på ångestproblem.


— Skillnaderna var rätt så stora. Kvinnorna mådde sämre. Om det berodde på de sociala medierna kan vi inte svara på, men vi såg ett samband. Kvinnorna jämför sig i högre grad än män med hur andra är, eller ser ut, i sociala medier, säger Molly Thor.


I de forskningsartiklar som hon och Emma Lilja har gått igenom framgår att kvinnor ofta lägger mer tid på sitt utseende än män och i högre grad kopplar sitt eget värde som människa till hur de ser ut.


— Det finns så många ideal i samhället, och på sociala medier, som man ska leva upp till som kvinna. På så sätt stämmer våra resultat överens med forskningen, säger Molly Thor.



Hon och Emma Lilja tror att det är viktigt för alla sjuksköterskor att veta hur de ska bemöta unga vuxna som visar tecken på psykisk ohälsa, exempelvis på vårdcentraler, i skolhälsovården och på ungdomsmottagningar.