Han kämpar för rätten att få lämna blod

Frågan om att homosexuella män ska få lämna blod engagerar anestesisjuksköterskan Tobias Ström så starkt att han dragit i gång kampanjen Regnbågblod. Han kommer inte att ge sig förrän reglerna har ändrats.

Första gången Tobias Ström fick upp ögonen för hur det fungerar var när han som nyexaminerad sjuksköterska 2014 gick till Blodcentralen och ville donera blod. Han blev avvisad — endast för att han är homosexuell.

— Jag fick inga frågor om hur jag lever eller om jag utsätter mig för risker. Det fanns inget att diskutera.

Nog visste Tobias Ström att det finns restriktioner för hbtq-personer, men han ser sig själv som en utmärkt blodgivare eftersom han är gift och lever i ett monogamt förhållande med samma man, sedan åtta år tillbaka. Och den information som han hittade på Socialstyrelsens hemsida tyckte han var gripen ur luften, grundad på fördomar om hur homosexuella män lever.

— De hade dragit till med uppskattningar som att män som har sex med män har 50 gånger högre risk att smittas med hiv, men detta är grova generaliseringar som inte säger något om faktisk risk. Risktagandet bland homosexuella män varierar naturligtvis — precis som bland heterosexuella.

Enligt Socialstyrelsens regler för blodgivning får män som har sex med män inte lämna blod alls, om de inte har levt helt avhållsamt i minst 12 månader. För heterosexuella finns ingen motsvarande begränsning även om många blodcentraler tillämpar en karens på tre månader om man haft nya sexuella kontakter.

— Det här föråldrade regelverket visar att sjukdomsstämplen på homosexuella lever kvar än i dag. Det finns ingen anledning att tillämpa 12 månaders karens eftersom tre månader är tillräckligt för att utesluta smitta och allt blod testas, säger Tobias Ström med eftertryck.

I våras bestämde han sig för att skapa opinion och starta en namn­insamling för att få till en förändring. Målet är att det ska vara samma regler för alla oavsett sexuell läggning. Lämpligheten för att ge blod ska grundas på risktagande, inte könet på den man har sex med.

Han drog upp riktlinjerna, fick ett känt klädmärke och ett tryckeriföre­tag att sponsra tröjor, kassar och informationsmaterial och lade ut ett första inlägg på sociala medier. Det nådde 200 000 personer. Sedan dess har Regnbågsblod deltagit i löptävlingen Blodomloppet och ett flertal Pridefestivaler, de har träffat politiker och gett intervjuer i press, radio och tv. Tobias Ström har träffat socialministerns stab och debatterat med Socialstyrelsen. Fram till slutet av september hade de samlat 8 517 namnunderskrifter. Kampanjen fick draghjälp av Jonas Gardell som uppmanade sina följare på sociala medier att stötta namninsamlingen och skrev: ”Tar ett foto tillsammans med Tobias Ström som har gett sig fan på att bögar inte längre ska hindras ge blod.”

Dagen efter lämnade Tobias Ström över namninsamlingen, ombunden med ett regnbågsfärgat sidenband, till Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell.

— Gensvaret har varit enormt, inte minst bland läkare och sjuksköterskor och andra som arbetar inom vården.

Opinionsarbetet tar mycket av Tobias Ströms tid. Nu ska han läsa en master i omvårdnad inom anestesi på halvtid och fortsätta ägna tid åt kampanjen. Nästa steg är att bilda en stiftelse för att kunna samla in pengar till forskning som ska ge ett bättre kunskapsläge.

Samtidigt pågår en översyn av föreskrifterna om blodgivning hos Socialstyrelsen. Det handlar om att se över testmetoder, karenstider vid riskexponering, åldersgränser för blodgivare och blodgivningsintervall. Nya föreskrifter beräknas vara klara efter årsskiftet. Sverige borde vara ett föregångsland, tycker Tobias Ström.

— Kanada och England har redan sänkt sin karens, Danmark kommer att göra det och Frankrike ser över sina regler. Det är på tiden att vi också får nya föreskrifter.