I den här boken får vi möta några personer som vet att de snart kommer att dö. De berättar om sorgen över att behöva lämna nära och kära och om vad de tror händer efter livet. Ändå verkar de alla ha nått någon slags acceptans.

Samtalen handlar mer om livet än om döden, för om döden vet vi inte mycket. En kvinna berättar om hur sårad hon blivit av arbetskamrater som undvikit henne, en annan om hur ett möte på Ica slutat med att hennes bekant gråtande sprungit iväg. Döden väcker starka känslor.

Texterna varvas med teckningar i ljusa kulörer, som fyller boken med en vemodig stämning. Anna Lindman och Nina Hemmingsson samtalar också sinsemellan om sådant som barnafödande, åldrande och förintelseångest. Ofta är det både innerligt och roligt och för den som lider av dödsångest eller möter döende i sin yrkesroll är det här en bok att rekommendera.