Ständigt beredd på att jobba
Jag har precis fått en anställning inom privat sektor (äldrevård). Min arbetsgivare säger att jag ska ha 66 timmar per månad i beredskap, utöver min heltidstjänst. Vad ska jag tänka på innan jag skriver på avtalet?

Svar: När arbetsgivaren säger att du ska ha beredskap i din tjänstgöring är det primärt tre saker du bör tänka på innan du tackar ja och skriver på anställningsavtalet. Det första är att beredskap enligt kollektivavtalet Bransch (F) alltid samverkas med lokal facklig organisation och därför bör du kontakta Vårdförbundet innan du skriver under.

Det andra är att komma överens med arbetsgivaren om omfattningen och ersättningsnivåerna. Dels under bered-skapen, dels under de timmar du arbetar ifall beredskapen faller ut. Detta ska vara skriftligt noterat på ditt anställningsavtal. Se till att ha kvalificerad övertid de timmar du arbetar under beredskapstiden.

Det tredje är att du noggrant ska skriva ned hur ofta du arbetar under beredskapstiden. Även om beredskap finns i olika branscher så får det inte bli en dold planerad övertid där du varje månad arbetar till exempel 130 procent. Det är inte hållbart vare sig ur arbetsmiljösynpunkt, dygnsvila eller patientsäkerhet.


Rätt chefslön
Vilka faktorer avgör hur hög lön jag kan begära på ett jobb som första linjens chef?

Svar: Ett arbete som chef kan innehålla många olika arbetsuppgifter och varierar dessutom från arbetsgivare till arbetsgivare. Faktorer som kan vara avgörande för lönen är bland annat hur stort budget- och personalansvaret är och vilka beslut som är delegerade till positionen. Om det ingår att vara del i ledningsgrupp samt hur omfattande ansvaret är för verksamhetsutveckling.

Vissa arbetsgivare har tidsbegränsade chefsförordnanden och då är lönen vanligtvis delad i en grundlön och ett chefstillägg. Andra tillsvidareanställer samtliga chefer och sätter lön.


Klädombytet snor min fritid
På min arbetsplats byter man om i källaren och går sen till mottagningen några våningar upp och stämplar in. Sedan samma procedur men omvänt vid arbetsdagens slut. Det innebär alltså att man alltid byter om på sin fritid. Säg 10 minuter per dag. Det blir 50 minuter per vecka och 40 timmar per år. En hel arbetsvecka av ens fritid läggs alltså på ombyte.

Vad säger Vårdförbundet om det? Är det rimligt att kräva att få stämpla in och ut innan ombyte på morgonen och efter ombyte på eftermiddagen?

Svar: Det finns höga hygienkrav på vårdpersonalens arbetskläder. Så det krävs precis som du säger en särskild procedur i ren miljö. Det går inte att komma till jobbet färdigombytt hemifrån. Av tradition är det så i de flesta branscher, både i industrin, hotell, restaurang och i vården, att arbetstagaren ska vara beredd att börja arbetet (producera) då arbetstiden startar. I till exempel callcenterbranschen ska datorer och system vara uppstartade så att första samtalet kan besvaras när verksamheten öppnar.

Tidigare var detta sällan ett problem i vården eftersom det fanns omklädningsrum i nära anslutning till mottagningarna och avdelningarna. I dag har detta ändrats på vissa arbetsplatser så att det är lång väg att gå mellan arbetsplatsen och omklädningsrummen. Ett annat skäl till att det var mindre diskussion om detta tidigare är att det var väl tilltagna, betalda överlappningstider mellan de olika arbetspassen. Detta kan givetvis diskuteras och drivas av anställda och fackföreningar på arbetsplatsen. Vårt råd är att ni anmäler frågan till nästa arbetsplatsträff (APT) och tar upp det med ert skyddsombud och ert fackliga ombud på arbetsplatsen. Då kan ni hjälpas åt att påtala hur ni ser på det och driva på för en förändring


Hur stor är potten?
Hur mycket är potten i årets lönerevision? Finns det en särskild pott till särskilt yrkesskickliga? Har staten skickat särskilda pengar till regionerna för att sjuksköterskornas löner ska kunna öka?

Svar: Någon egentlig pott finns inte när ett löneavtal är sifferlöst, som HÖK 19 är. Pott förekommer bara då det finns ett bestämt krontal eller en viss procent i avtalet. Alla löneökningar ska betalas av den personalbudget som varje region, landsting, kommun eller företag har. Det finns således ingen särskild pott för särskilt yrkesskickliga. Landstingens och kommunernas budgetar beslutades förra året, alltså innan löneavtalet var klart. Det använder många arbetsgivare som ursäkt för att inte ge några större lönelyft.

HÖK 19 är ett treårigt avtal och nästa lönerevision blir redan tidigt i vår och ska gälla från den 1 april 2020, så utfallet går ännu inte att värdera. Statsbidragen till landstingen/regionerna har ökat och en del av dessa pengar är riktade till personalinsatser. Dessa medel är dock inte specifikt riktade till löner.