— Det var läskigt, säger Evelina Krantz om sommarens värmebölja som hon upplevde som anställd på ett äldreboende utanför Umeå.


Hon och kollegerna fick tydliga instruktioner. Bland annat skulle de flytta brukare från rum som var mer än 26 grader varma. Men vad gör man när det svalaste rummet på hela avdelningen är 28 grader?


Evelina Krantz har läst två terminer på sjuksköterskeprogrammet vid Umeå universitet, men har just nu ett uppehåll då hon läser statistik och är aktiv som förste vice ordförande i Umeå medicinska studentkår.



Tillsammans med Sahlgrenska akademiens studentkår skrev hon nyligen under en debattartikel i tidningen Dagens medicin, där hon och andra studenter uppmanar svensk sjukvård att börja prata mer om vårdens klimatavtryck och framför allt göra något åt det.


I debattartikeln hänvisar studenterna till forskning vid Swedish institute for global health transformation, SIGHT, och Umeå universitet som visar att utan klimatåtgärder hotas 50 år av medicinska framsteg av ökande hälsoproblem, flyktingströmmar och fattigdom som klimatförändringarna bidrar till.


”Det är ingen framtid någon borde behöva drabbas av. Det är ingen verklighet vi vill jobba i”, skriver studenterna.



Vad är syftet med ert studentmanifest för ekologiskt uppvaknande?


— Jag tycker att det pratas för lite om klimatansvar inom sjukvården. Till viss del är det svårt, vi måste jobba med engångsartiklar för att inte sprida smitta, men det betyder inte att vi inte ska försöka. Det går att göra mycket mer. Då är det bra om vi unga tar initiativ och visar att vi vill ha arbetsplatser i framtiden som är ekologiska och miljövänliga.


Det pågår en del miljösatsningar på olika håll i vården. Men Evelina Krantz efterfrågar mer nationella initiativ och att fler blivande kolleger funderar över vad som går att göra på just deras arbetsplats.


I Umeå försöker den medicinska studentkåren sätta tryck på universitetet i klimatfrågan. Senast genom att få fler miljövänliga resor som ett mål för den medicinska fakulteten.



Varför är det här viktigt för dig?


— Jag tror att mänskligheten har en framtid, men då måste vi jobba för det. Jag kan tänka mig att skära ner på min egen levnadsstandard för att mina barn och barnbarn ska kunna ha ett liv, säger Evelina Krantz. 


Hon är tacksam över det engagemang som chefen och kollegerna visade på äldreboendet där hon jobbade i somras. Chefen köpte in vattenmelon och isglass till brukarna, berättar hon, och det var tillräcklig bemanning för att de skulle hinna ta ut de gamla i friska luften, till skugga och svalkande vind.