De rykande aktuella — och första — nationella riktlinjerna för subkutana injektioner av insulin lyfter fram sticktekniken som lika viktig för behandlingen som valet av läkemedel och dos.

Ett utbrett problem för diabetiker är att det bildas fettkuddar i vävnaden om insulin ges om och om igen på samma ställe. De känns som gummiliknande förhårdnader. I kudden tas insulin upp sämre än i den vanliga fettvävnaden. Minst 30 procent av dem med insulinbehandling har fettkuddar, lipohypertrofi.

— Sjuksköterskor ska alltid fråga patienten var hen sticker sig och försäkra sig om att patienten förstår hur viktigt det är att variera stickstället. Titta, känn och kläm på deras injektionsställen, säger Ingela Bredenberg, diabetessjuksköterska vid Karolinska universitetssjukhuset.

På en diabeteskurs för sjuksköterskor på Karolinska i Stockholm förklarar hon:

— Jag ställer mig bakom patienten och använder ultraljudsgel och plasthandskar. Sedan för jag fingrarna över buken. Patienterna kan också undersöka sig i duschen med tvål på magen. De ska inte sticka i fettkuddarna, utan låta dem läkas.

Patienter som har stuckit sig i fettkuddar drabbas av oförklarliga blodsockerfall, hypoglykemier. En studie visar att nästan alla som inte roterar stickställe, eller gör det på fel sätt, får fettkuddar. En annan orsak till att fettkuddar utvecklas på mage, lår eller skinkor är att personer med diabetes inte alltid byter nål varje gång, utan omkring 40 procent återanvänder dem.

Efter ett halvår hade många fettkuddar läkt ut eller halverats till storleken, visar en studie.

För de — allt fler — som använder insulinpump rekommenderas byte av infusionsset varannan till var tredje dag, samt att stället för pumpen varieras på samma sätt som vid injektioner.