"Systemet är riggat till fördel för fler diagnoser", skriver du. Hur då?

— Olika delar av samhället samverkar till att driva upp antalet adhd-diagnoser. Läkare vittnar om att de, även i oklara fall, ger diagnosen om den kan betyda stora fördelar för en person. I skolan kan diagnos och medicin avgöra om en elev ska nå upp till målen. På arbetsmarknaden ger adhd möjlighet till lönebidrag.

— Krisen inom psykiatrin innebär stora pengar för en framväxande ut- redningsbransch. Även interndebiteringssystem hos landsting och regioner bidrar till att adhd är den mest lönsamma diagnosen. På ett samhällsekonomiskt plan kan adhd-medicin alltså öka befolkningens prestationer och därmed landets konkurrenskraft.

FN:s barnrättskommitté har kritiserat Sverige för att barn med funktionsnedsättning inte får sina behov tillgodosedda i skolan. Vad kan det leda till?

— Kommittén uttrycker oro för att så många barn ges det centralstimulerande och narkotikaklassade metylfenidat. Sverige uppmanas till oberoende forskning om metoderna för diagnostisering av adhd och att barn alltid erbjuds någon form av psykoterapeutisk behandling eller rådgivning innan medicin skrivs ut.

Vilken roll har elevhälsan?

— En nyckelroll. Lärare vänder sig dit när situationen kring ett barn i klassrummet börjar bli ohållbar. Men forskning visar att elevhälsan ofta lotsar barnet till utredning i stället för att leta strukturella förklaringar. Som hur klassrum kan anpassas och vad som kan göras i resten av skolmiljön när det gäller personaltäthet, schemaläggning och ljud och ljus.