Psykologen Erik Hedman-Lagerlöf arbetar på Gustavsbergs vårdcentral utanför Stockholm. På övre våningen samsas små arbetsrum med en stor öppen yta där en flygel och en vacker utsikt över Farstaviken är det första som slår en. Verksamhetschefen här månar om den psykiska hälsan — inte bara hos patienterna.

Vårdcentralen har blivit känd för sin satsning på psykisk hälsa. Kompetensen har förstärkts med flera psykologer och för ett par år sedan fick de pris för sin forskning om internetbaserad kognitiv beteendeterapi, KBT, för hälsoångest och social fobi.

Erik Hedman-Lagerlöf ledde forskningsprojektet. Han har doktorerat på en avhandling om internetbaserad KBT och leder också en grupp på Karolinska institutet, där hälsoångest är en del av forskningen. Intresset för just hälsoångest väcktes när han för drygt tio år sedan arbetade på Karolinska universitetssjukhusets ångestmottagning i Huddinge.

— Under en kort period hade jag flera patienter med väldigt hög vårdkonsumtion — 50 till 75 vårdbesök under ett år. Trots alla besök kände de en stark oro för sin hälsa och det gjorde att jag började undra vad som drev deras ångest, säger han.

Han såg att hälsoångesten påminde om flera andra ångestproblem och har sedan dess märkt att kunskap om hälsoångest ofta är till stor hjälp även vid behandling av andra ångestsyndrom. Till exempel finns likheter både med paniksyndrom och generaliserat ångestsyndrom, fast med ett kontrollbehov som riktar sig mot den egna kroppen.

Personer med hälsoångest oroar sig för kroppsförnimmelser som de tolkar som tecken på allvarlig sjukdom. Insikten om att tolkningen är orosstyrd varierar, förklarar Erik Hedman-Lagerlöf. Erfarenheten av att flera gånger ha trott att det varit en allvarlig sjukdom — utan att det varit det — kan bidra till insikt. Men hos många patienter är insikten fluktuerande.

— Det är inte ovanligt att patienter inser att de oroar sig i onödan, men de kan ändå inte släppa tanken "tänk om det här är början till slutet".

Det finns också de som helt saknar insikt om att de lider av ett ångestsyndrom och vill ha ständiga garantier för att hudpricken inte är farlig eller att den oregelbundna hjärtrytmen inte är ett tecken på hjärtinfarkt. Men vårdpersonalens försök att lugna bidrar, tvärtemot sitt syfte, till att vidmakthålla ångesten.

— Patienten drivs av ett krav att få veta "jag är frisk". Men den som hela tiden söker vård för att få garantier tränar inte sin förmåga att hantera och stå ut med osäkerheten i livet. Det gör att personer med hälsoångest har kvar sina problem, delvis på grund av det sjukvården gör — och är tvungen att göra.

Tack vare den internetbaserade beteendeterapin som utvecklats av forskare inom primärvård och psykiatri har tillgången på psykologisk behandling ökat. Den finns tillgänglig nationellt via Internetpsykiatri-enheten i Stockholm och är, enligt Erik Hedman-Lagerlöf, en av de mest efterfrågade behandlingarna.

En viktig del i behandlingen är att patienten ska exponera sig för det som väcker ångest. Det innebär att systematiskt utsätta sig för situationer som ger kroppsliga förnimmelser — tolkade som symtom. Den som tycker det är obehagligt att känna hjärtat rusa ska springa på ett löpband, den som fasar för yrsel ska hyperventilera en minut. Det handlar om att träna bort kopplingen mellan yrseln och obehag eller ångest.

Exponering innebär också att identifiera platser, situationer eller händelser som är sammankopplade med hälsoångest. Patienten kan till exempel utmana sina undvikandebeteenden genom att besöka en onkologklinik, titta på flera avsnitt av läkarserien House eller våga prata med en sjuk släkting om just sjukdomen.

— Principen är "face your fears". Vi ber patienterna att utsätta sig för det de fruktar mest. Det ingår i behandlingen att träna på medveten närvaro. På att ha tankar och förnimmelser utan att försöka styra dem åt annat håll. "Här sitter jag och tänker på magcancer." Patienten ska umgås med den tanken, rikta in sin uppmärksamhet mot det som skrämmer, säger Erik Hedman-Lagerlöf.

Att medvetet framkalla tankar som är extremt ångestladdade ingår också i exponeringen. Målet är att patienten ska känna att tankar kan vara jobbiga, men att det inte förstör ens dag att tänka dem. En del i behandlingen är också att skriva ner sin sjukdomsberättelse.

— Det gäller att våga tänka tankarna till slut och sedan skriva ner det man mest fruktar ska hända. Det är ingen fest — men det är en hjälp för många, konstaterar han.

Behandlingens mål är inte att hjälpa patienterna att kontrollera tankar, känslor eller kroppsliga förnimmelser. Målet är att våga ha svåra tankar och på det sättet ta kontroll över sin oro och minska rädslan för vad förnimmelserna kan vara tecken på.

— I långa loppet handlar det om att det är jag och inte min hälsoångest som bestämmer min vardag.

Lästips:

  • Sex psykologer har skrivit en självhjälpsbok om hur kognitiv beteendeterapi kan bidra till att få kontroll över sin hälsoångest.
    Hedman E med flera: Tänk om jag är sjuk. Fri från hälsoångest med kognitiv beteendeterapi
    Natur & Kultur 2018.

  • Här kan du läsa mer om KBT-behandling via internet:
    http://internetpsykiatri.se/behandling/halsoangest