Är inte lymfkörteln på halsen för stor? Den gör inte ont men så stor ska den väl ändå inte vara? Kan det vara Hodgkins sjukdom? Jag stod framför en spegel och undersökte mig själv, klämde på halsen och kände mig olustig. Hade körtlarna blivit större än när jag började min egenundersökning, eller var det bara inbillning? Olustkänslan växte sig allt större. Orolig gick jag till läkaren. Han tog mig på allvar och tog god tid på sig att undersöka lymfkörtlarna. Så sa han: ”De är bara lite irriterade. Du har ju trots allt klämt en del på dem. Alla prover visar att du är frisk.” Jag gick lättad därifrån. Men på kvällen kom den där diffusa olustkänslan över mig ändå. ”Det är nog något farligt trots allt”, sade en röst till mig. En annan röst djupt inom mig berättade att det nog inte var någon fara. Senare har jag förstått att mina kroppsliga hangups stod för något annat men hade tagit sig formen av så kallad hälsoångest. Jag tror många kan känna igen sig i att ibland oroa sig för sin hälsa på ett överdrivet sätt. Du kanske är en av alla dem som under din medicinska utbildning levde dig in i och trodde att du hade någon av alla sjukdomar man fick läsa om.

Sedan finns det de som ständigt lever i hälsoångest. Där oron för en sjukdom styr hela livet. För dem kan ett lugnande besked snarare trigga ångesten. I detta nummer har vår reporter Maria Ejd djupdykt i ämnet och intervjuat patienter, forskare och vårdpersonal. Du får bland annat tips på hur du kan bemöta patienter som kommer för femtielfte gången trots att de är fysiskt friska. Och hur du kan hjälpa dem att möta sin rädsla. För om den får komma i dagen kan den smälta och till slut lösas upp. Vi kan aldrig få full kontroll över livet. Men vi kan försöka lära oss att släppa kontrollen och i stället surfa med på livets vågor.