När flera andra smärtmottagningar i regionen stängdes 2018 fick Smärtcentrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg problem. Antalet remisser och patienter ökade kraftigt, vilket ledde till långa kötider.

Tack vare nya, bättre sätt att arbeta har nu väntetiderna kunna kortas kraftigt.

— En konkret förändring är uppgiftsväxling, där vissa första bedömningar görs av en sjuksköterska i stället för läkare, vilket betyder att fler patienter får hjälp inom vårdgarantin, säger Ann-Charlotte Eliasson, vårdenhetschef.

Berit Olrog är intensivvårdssjuksköterska i botten och har lång erfarenhet av att arbeta speciellt inriktad mot smärtområdet. Hon trivs med det nya arbetssättet där hon tycker att sjuksköterskornas kompetens tas tillvara.

Nya patienter remitteras in, vanligen från primärvården, och träffar då ofta en sjuksköterska.

— Vi lyssnar på deras berättelse och behov. Smärta är en unik upplevelse för varje individ. Ingen kan veta hur ont en annan person har, säger Berit Olrog.

Som ett verktyg har sjuksköterskorna det formulär som hör till det nationella registret för smärtrehabilitering.

— Det är omfattande, med smärtteckning av kroppen, hur man mår och har det, psykosociala faktorer, ångest, depression och katastroftankar. Aspekter som man i dag vet påverkar smärta, säger Kristina Molén.

Sjuksköterskornas bedömning är grunden vid teamkonferensen. Där bedöms patientens behov. Det kan vara läkarbesök, smärtrehabiliteringsprogram, gruppträffar med fysioterapeut eller psykolog, eller individuella träffar.

Patienterna har ofta haft långvarig smärta. Men de fem sjuksköterskorna arbetar även i team för inskrivna med akut smärta.

— Det är omväxlande att både arbeta med patienter med akut, ofta postoperativ, smärta med smärtpumpar, och långvarig smärta där vi har samtal och uppföljning, säger Berit Olrog.

Sjuksköterskorna följer upp patienter som fått läkemedelsbehandling genom telefonsamtal.

— Läkemedel som sätts in här behöver trappas upp. Vi stämmer av veckovis. Läkemedel har tyvärr biverkningar, vi har inga trollspön. Vi peppar patienterna att stå ut, för biverkningarna blir ofta bättre efter ett tag, säger Berit Olrog.

Trötthet är den vanligaste biverkningen, men läkemedlen kan också orsaka till exempel muntorrhet, illamående eller yrsel. För patienter med långvarig smärta rekommenderas inte smärtbehandling med opioider.

— De har sämre effekt på smärtan på sikt och andra negativa konsekvenser. Vi vill inte orsaka patienten ett problem till, säger Berit Olrog.

Har de nya arbetsuppgifterna gett er högre lön?
— Lönen är inte direktkopplad till detta. Där finns alltid förbättringspotential, säger Kristina Molén.