Hon är först med ny avancerad roll
Två bilar och fyra smådinosaurier. Det krävs för att Karin Moscicki ska få undersöka Leonard Storm. Han har slagit i huvudet och hon skriver in honom för observation.
Leonard Storm vill inte flytta sig ur barnvagnen för att ligga på britsen. Han tittar fundersamt på alla övervakningsskärmar och mätare. Någon timme tidigare, när han lekte på förskolans gård, hittades han avsvimmad av personalen, som tror att han ramlat och slagit i huvudet.
Karin Moscicki vill snabbt få mäta hans vitala parametrar och undersöka hela kroppen efter skador. Hon är inte orolig för hans neurologiska status, för han är pigg och trotsar lite lagom. Hon må bestämma här på sjukhuset, men det är han som bestämmer i vagnen. Då går hon bort till det hemliga skåpet på salen och fyller fickorna fulla.
Karin Moscicki lirkar och bjussar på leksaksbilar och minidinosaurier.
Commotio-obs, det vill säga övervakning efter misstänkt lättare skallskada och hjärnskakning, hör till den långa rad diagnoser och behandlingar Karin Moscicki arbetar självständigt med på Linköpings universitetssjukhus. Hon är en av de fyra första i Sverige att börja arbeta som avancerad specialistsjuksköterska på akutmottagning.
Den nya rollen innebär en nivå över specialistsjuksköterskan, både vad gäller akademisk utbildning och självständighet i medicinska bedömningar. Än så länge finns bara runt 30 avancerade specialistsjuksköterskor i Sverige, framför allt inom kirurgisk omvårdnad, men också några inom primärvården i Norrbotten. I länder som Storbritannien, USA och Kanada är rollen vanlig och kallas nurse practitioner.
Karin Moscickis nästa patient kan knappt svälja, det känns som om något fastnat bakom halsmandeln. När hon försöker prata gör det så ont att tårarna rinner. Hon har feber och fryser. Karin Moscicki tar fram ficklampa och en liten träspatel.
— Jag tror att du har fått halsböld. Du får komma tillbaka till öron-, näsa-, och halsläkare i morgon. Jag ordnar ett recept på antibiotika som du kan börja med direkt, säger hon.
Karin Moscicki diskuterar båda patienterna kort med ledningsläkaren Karl-Oskar Lindberg. Han litar på hennes bedömningar, kommunikationen är öppen och kollegial. Han kikar snabbt ned i den onda halsen och håller med. Leonard Storm skrivs in för fortsatt observation.
Vid ledningsdisken, akutens hjärta, trängs läkare och sjuksköterskor kring datorskärmarna.
Lite längre bort, inklämd mellan ett skåp och en dörr, står Karin Moscicki koncentrerad vid sitt smala ståbord där bara en laptop och kaffemugg får plats.
Det blir nästan symboliskt. Hon har fått kämpa för att få ta plats med sin roll på akuten. Hon är en storsatsning från klinikens sida och ändå får hon allt som oftast täcka luckorna i det vanliga sjuksköterskeschemat. Inte minst på sommaren.
— Jag var naiv i början, trodde allt skulle gå spikrakt framåt när jag började jobba efter utbildningen. Men man hinner inte arbeta som nurse practitioner om man samtidigt ingår i de vanliga teamen. Då står man upptagen med akuta patienter, prover, ekg:n och dokumentation, säger Karin Moscicki.
Kollegan Erika Hörlin har släppt den nya rollen kliniskt och är nu vårdutvecklare och forskningssjuksköterska.
Den tidigare klinikchefen ville se fler karriärvägar för sjuksköterskor. Hon fick universitetet att öppna två av platserna i utbildningen av avancerade specialistsjuksköterskor inom kirurgisk vård, till inriktningen akutsjukvård. Karin Moscicki och Erika Hörlin, som redan var specialistsjuksköterskor, valdes ut att gå den tvååriga masterutbildningen på halvtid.
— Det ingick mycket klinisk träning för att lära sig göra medicinska bedömningar. Vi hade var sin läkare här på akuten som handledare. Vi fick nog gå för att vi är erfarna och energiska. Jag ska inte ljuga om att det var lätt, speciellt när vi halkade efter med uppsatsen och samtidigt började jobba igen, säger Karin Moscicki.
Ingen har riktigt vetat vad en avancerad specialistsjuksköterska kan och får göra på en akutmottagning i Sverige. Det har Karin Moscicki och Erika Hörlin fått utveckla.
På kirurgen några våningar upp fanns ett skriande behov av dessa superkompetenta sjuksköterskor när klasskompisarna från utbildningen började. Kirurgerna var ofta upptagna med att operera, och de nya sjuksköterskorna med toppkompetens kunde fylla glappet på vårdavdelningen. De gör bedömningar, rondar, skriver remisser, sköter utskrivningar och handleder sjuksköterskor och även AT-läkare.
På akuten finns däremot alltid tillgängliga läkare. Men en nurse practitioner kan korta kötider för patienter som annars får vänta länge. Som ”NP”, avdelningens smeknamn på rollen, tar Karin Moscicki inte de mest akuta patienterna. I stället bedömer och behandlar hon patienter med en lång rad andra sjukdomar och skador. Det är exempelvis allergier, urinvägsinfektion, skador i armar och ben, skallskador och ryggsmärta. Utöver det stöttar hon andra team när de vårdar svårt sjuka patienter och handleder kolleger.
Hon och Erika Hörlin har sökt efter evidens för att kunna skriva lokala riktlinjer. Ibland fanns den inte på kliniken. Nu finns riktlinjerna klara för bedömning och behandling av de sjukdomar och skador som Karin Moscicki arbetar självständigt med. Hon vet vilken dos hon ska ge av vissa läkemedel vid olika tillstånd, och vilka undersökningar hon skriver remiss för.
— Till exempel vid allergi fick vi först flera besked om hur mycket Betapred vi skulle ge. Nu ger jag 10 tabletter enligt vår riktlinje, som baseras på Svenska allergologföreningens riktlinjer.
Karin Moscicki vill att fler sjuksköterskor ska få den här karriärmöjligheten. Hon tycker att arbetssättet och samarbetet börjar sätta sig. Hennes kämpande har även gett ett lyft i lönekuvertet, nya lönen efter utbildningen blev 40 000 kronor i månaden.
— Lönen är bra, men behöver bli ännu bättre för att locka specialistsjuksköterskor med månadslöner på kanske 36 000 kronor att gå ytterligare en tvåårig utbildning.
Oklar roll på akuten
I Norge finns fem masterprogram för att bli avancerad specialistsjuksköterska. Inriktningarna är till exempel akutsjukvård, geriatrisk vård och familjevård.
En norsk studie visar att sjuksköterskekollegernas uppfattning på akuten är att den nya rollen nurse practitioner är självständig och lämplig för de ickeakuta patienterna. Sjuksköterskorna tror att nurse practitioners kommer kunna göra bedömningar ungefär som ”junior doctors”. De bedömer att funktionen kan bidra till kortare väntetider för patienter med kroniska sjukdomar som kol.
Men de tycker att rollen är diffus och att den kan uppfattas som ett hot för kolleger och inom organisationen.
Svenska studier från akutmottagningar saknas ännu.
Källa: Nordic journal of nursing research, 2019
Vanlig funktion i andra länder
- I Sverige saknas reglerad definition för avancerad specialistsjuksköterska.
- Både här och internationellt krävs hög klinisk och akademisk kompetens, ofta på masternivå. I rollen ingår att bedöma och behandla patienter.
- I länder som USA, Storbritannien och Nederländerna har nurse practitioners rätt att förskriva läkemedel.
- I Finland finns omkring 1 000 nurse practitioners, i Nederländerna omkring 3 000 och i USA omkring 228 000.
- Rollen utvecklades i USA och Kanada för att erbjuda vård i glesbygden, där det saknades läkare.