Redan i doktorsavhandlingen som hon blev klar med för ett knappt år sedan, var det blodplättar och deras protein som stod i fokus. Då forskade hon vid Örebro universitet, nu gräver hon ännu djupare vid University of Birmingham i Storbritannien.

Blodplättar kallas också trombocyter. Deras mest välkända funktion i kroppen är att förhindra blödningar i framför allt blodkärl. Men klumpar de ihop sig för mycket riskerar det i stället att bildas blodproppar.

— Vi är nyfikna på varför man får både blödningar och blodpropp vid sepsis, till exempel. Det är känt att trombocyter både kan dämpa och aktivera inflammation och infektion och vi vill studera hur det fungerar, förklarar hon i telefon från Storbritannien.

Hur det ska gå till att minska risken för blödningar utan att öka risken för blodproppar är ”den magiska frågan”, säger Caroline Kardeby. En dag kanske hennes och kollegernas forskning kan resultera i ett läkemedel, men än så länge handlar det om grundforskning.

— Min forskning är en pusselbit i det stora sammanhanget, säger hon.

Till universitetet i Birmingham for hon strax efter disputationen. Sedan dess har hon fått ett prestigefyllt stipendium, Marie Skłodowska Curie individual fellowship.

— Det är en del av EU:s forskningssatsning Horizon 2020. Det är en stor ära och en superchans för mig. Jag har två års stabil anställning här och kommer att ha forskningsutbyte med Frankrike och Spanien, säger hon, och man nästan hör ögonen glittra genom telefonluren.

Hon jobbar med ett 60-tal forskare från olika discipliner: kemister, läkare, farmakologer, biologer, kemister. Alla brinner för att locka svar ur trombocyterna och delar med sig av kunskaper och idéer.

— Jag testar olika saker varje dag. Ibland finns det inget sätt att göra det på så då måste vi uppfinna verktyg tillsammans, det är otroligt kreativt.

En dag ville hon till exempel kunna blockera särskilda delar av den receptor hon studerar. Tillsammans med teamet kom hon fram till att klippa receptorn i bitar och injicera utvald del i en alpacka. Det är ett djur som naturligt tillverkar ”nanobodies”, pyttesmå fragment av antikroppar som utvinns med blodprov. I nästa steg kan man använda dem för att undersöka hur just den del delen av receptorn fungerar i mänskliga celler.

Caroline Kardeby är en av mycket få biomedicinska analytiker på området, en bakgrund hon är väldigt stolt över, säger hon.

— Jag kunde inte haft en bättre grundutbildning än biomedicinsk analytiker, den är perfekt. Och så all erfarenhet jag har fått av att jobba på kliniska laboratorier där allt måste vara rätt. Jag vet hur man håller en hög kvalitetsnivå på labbet och ifall analysen är tillräckligt känslig. Det är kunskap jag har användning för varje dag i forskningen.