I flera veckors tid försöker vi få en intervju med Matti Sällberg. Till sist hittar han ett litet hål i almanackan — men när vi kommer till institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska institutet i Huddinge visar det sig att han har dubbelbokat. Det löser han. Att ha många järn i elden samtidigt verkar Matti Sällberg vara van vid.

Som det här med att han är både biomedicinsk analytiker och tandläkare. Biomedicinsk analytiker utbildade han sig till efter gymnasiet. Sedan jobbade han på Statens bakteriologiska laboratorium och började forska. Samtidigt som han doktorerade läste han till tandläkare.

— Jag jobbade som tandläkare i åtta år, så visst har jag dragit ut några tänder. Men det var aldrig på heltid.

Det är lite motvilligt som han berättar om sig själv och sin bakgrund. Säger att han inte är helt bekväm med porträtt i media som har fokus på honom som person. Men så fort vi börjar prata om coronaviruset och vaccinforskningen är det som att skruva på en kran där det flödar både kunskap och engagemang.

— Aldrig tidigare har vi fått veta så mycket om ett nytt virus på så kort tid. Det kommer hela tiden massor av nya studier och ny kunskap. Ändå gäckar viruset oss, det är så mycket som fortfarande är osäkert. Vi tror att vi vet hur det funkar och nästa dag lär vi oss något nytt, säger han.

Matti Sällberg går med snabba steg i korridoren, öppnar dörrar med armbågar och knän och så kommer vi in till laboratoriet där hans forskargrupp håller till. Det är ett helt vanligt labb med bänkar på rad, flaskor och burkar i olika storlekar, pipetter, kyllådor, plasthandskar och vita rockar. Fotografen frågar Matti Sällberg om han brukar ha vit rock.

Matti Sällberg C
Forskargruppen på tio personer är ett internationellt team. Daniela Silva är från Brasilien och Negin Niouyan från Iran. Foto: Alexander Donka

— Nej, jag sitter mest vid datorn på mitt kontor. Enda tillfället jag tar på mig vit rock är när journalister vill det, svarar han.

Så vi låter kavajen vara på när det blir dags för fotografering.

I Matti Sällbergs forskargrupp finns just nu tio forskningsassistenter och doktorander sysselsatta med att ta fram vaccinkandidater. Det är en internationell mix, som det brukar vara på forskningslabb. Vid en bänk arbetar Daniela Silva från Brasilien. Negin Nikouyan, som är från Iran, kommer in med en fryslåda som hon öppnar försiktigt. Det ser nästan magiskt ut när röken från kylan bolmar ut. Hon tar behållaren med de tolv små rören och ställer in i ett kylskåp. Det här är början till det vaccin som hela världen nu väntar på.

Det pågår ett hundratal vaccinprojekt mot det nya coronaviruset, sars-cov-2, världen över. Redan nu görs de första kliniska studierna bland annat i Kina, USA och Storbritannien. I bästa fall kan det finnas ett färdigt vaccin vid årsskiftet. Men Matti Sällberg höjer ett varningens finger.

— Vi får se om det funkar, det är svårt att säga. De som nu är långt framme har satsat allt på en häst och de första resultaten visar att de kanske inte är så himla bra. Jag tror att vi tänker lite annorlunda och mer långsiktigt. Vi gör den grundforskning som många har hoppat över och vi jobbar bredare.

När det nya coronaviruset dök upp låg det nära till hands för Matti Sällberg och hans forskargrupp att snabbt ställa om och ge sig i kast med utmaningen att hitta ett vaccin. Han har själv 25 års erfarenhet av vaccinforskning och vet vad som krävs. Nu har de fått fram tolv möjliga vaccinkandidater varav en ska väljas ut. Det är vanligtvis en lång process som nu går rasande snabbt.

— Det är en huvudkomponent som ingår i de flesta varianterna. Den är testad, den funkar skitbra. Sen ska vi hänga på lite andra delar — det är ungefär som att klä en julgran — man sätter på olika saker för att få fram precis de immunsvar man vill, förklarar Matti Sällberg.

Tekniken som används är dna-vaccin som har funnits i många år men aldrig tidigare använts i stor skala. Med den nya gentekniken står vaccinutvecklingen inför en revolution. Tidigare användes avdödat virus eller virusproteiner för att ta fram vaccin. Det görs fortfarande, men med den nya tekniken består vaccinet av utvalda delar av virusets dna eller rna.

— Vi utgick från virusets gensekvens som kinesiska forskare släppte i januari. Vi tittade på hur viruset ser ut och bestämde hur vi vill designa ett vaccin. Sen beställde vi våra vaccingener hos ett företag som framställde det helt syntetiskt, alltså konstgjort, det tog omkring sex veckor.

Det konstgjorda vaccinet förpackas i plasmider, små ringformade dna-molekyler. De levereras i ganska små mängder och odlas därför upp i bakterier här på laboratoriet. Därefter renas det i olika steg och kombineras med tillsatser på olika sätt.

— Det vi tar fram här är hyfsat rent och håller för djurförsök. När det ska användas på människa måste det göras enligt läkemedelsstandard.

Vi lämnar laboratoriet och går en spiraltrappa upp till Matti Sällbergs kontor. Det första han gör innan han sätter sig framför datorn är att brygga en espresso från den lilla maskinen som står på skrivbordet. Den brummar till samtidigt som han ansluter till ännu ett av de många möten som fyller hans arbetsdagar. Att de blir långa är inget som tycks bekymra honom.

— Dels är jag forskare och dels är jag prefekt för en institution och då är man ju tillgänglig nästan hela tiden. Men alltså… jag var mycket mer ambitiös när jag var yngre.

Matti Sällberg blev Sveriges första professor i biomedicinsk analys år 2000 vid 39 års ålder. Han ser att covidpandemin trots allt har ökat kunskapen och förståelsen för vad forskare och biomedicinska analytiker gör.

— I vanliga fall är det oftast de som har hand om patienter, som läkare och sjuksköterskor, som hamnar i rampljuset. Nu finns ett intresse för att förstå forskning och där kan vi bidra med att öka kunskapen om varför vaccin är nödvändigt och varför vi behöver göra djurförsök, något som ofta ifrågasätts.

De första försöken med det nya covidvaccinet som Matti Sällbergs grupp gjorde var på kanin. Det fungerade bra och eftersom det finns stora likheter med människa är slutsatsen att det med stor sannolikhet fungerar bra även på människa. I nästa steg testas de tolv varianterna på möss. Vaccinet ges först i en dos och sedan i ytterligare en dos tre veckor senare.

— Under sommaren kommer det att rulla in enormt mycket data från de här försöken. För att kunna välja vilken vaccinkandidat vi vill gå vidare med måste vi analysera vad vaccinet gör, vilka immunsvar vi får och eventuella biverkningar. Någon gång mellan juli och augusti väljer vi ut ett par vaccinkandidater och gör försök i djur som kan infekteras med coronavirus. Efter september kommer vi att bestämma oss för en av kandidaterna som vi lämnar över till ett svenskt företag som ska producera det enligt läkemedelsstandard.

Först under nästa år blir det aktuellt med kliniska studier på människa. Ett vaccin färdigt att användas blir det tidigast om ett par år. Men målet för Matti Sällberg är inte att bli först. Målet är att hitta ett vaccin som inte bara skyddar mot just det coronavirus som cirkulerar nu utan även mot kommande coronapandemier. För han är övertygad om att det här viruset inte kommer att försvinna så snabbt. Dessutom kommer vi få se nya pandemier med andra coronavirus.

— Den här pandemin har visat hur allt hänger ihop: vår hälsa, ekonomin, hela samhället. Vi har inte tidigare kunnat förstå vilka enorma konsekvenser ett nytt virus kan få. Nu vet vi — och vi har sett att social distansering är effektivt för att bromsa spridningen av viruset. Men vi kan inte stänga ner hela samhället hur länge som helst. Vi måste hitta ett vaccin och lära oss att kontrollera coronavirus långsiktigt. Vi har intressanta år framför oss.

Vi ska ta en sista bild på Matti Sällberg tillsammans med kollegerna i lunchrummet. Han halvspringer genom korridoren, nu börjar han få bråttom. Nästa möte vid datorn har redan börjat.