Bör utbildningen förlängas?
NEJ
tycker Anna-Karin Dykes, ordförande i nämnden för omvårdnadsutbildning vid Lunds Universietet
Innan en person bestämmer sig för att läsa vidare på avancerad nivå är det bra om hon eller han har hunnit arbeta ett tag som grundutbildad sjuksköterska.
Det anser Anna-Karin Dykes, ordförande i nämnden för omvårdnadsutbildning vid Lunds universitet.
? Vårdförbundets utbildningspolitiska idé har bra skrivningar kring vad utbildningarna ska innehålla och att de ska vara forskningsanknutna. Men jag är skeptisk till att de inte ska bli klara med sin utbildning förrän efter fyra eller fem år.
Anna-Karin Dykes tycker att dagens modell med en grundutbildning på tre år som leder till yrkes- och kandidatexamen och därefter möjlighet att välja specialistutbildningar på avancerad nivå stämmer väl överens med Bolognamodellen.
Hon tycker att det är viktigt att de nyutbildade sjuksköterskorna först känner sig för ute i vården innan de bestämmer sig för vilken inriktning de vill ha på en eventuell specialistutbildning.
? Finns det en tydlig karriärstege tror jag också att det blir lättare att få upp lönerna. Att läsa åtta eller tio terminer redan på grundnivån och så komma ut och få de löner som grundutbildade sjuksköterskor får i dag, det kan ifrågasättas.
Den akademiska nivån i dagens grundutbildning, åtminstone den som erbjuds i Lund, tycker hon är tillräcklig för att arbeta som sjuksköterska i vården.
– Under grundutbildningen får studenterna de verktyg som behövs för att de ska kunna vara med och kvalitetsutveckla och kvalitetssäkra vården. Att deras kompetens sedan inte används fullt ut handlar mer om vården än om studenterna.
Studenters upplevelse av omvårdnadsämnet som abstrakt och allt för teoretiskt är inget som är specifikt för Lund.
– Tidigt i utbildningen kan det vara svårt för studenterna att se värdet av teorier. För mig som har arbetat kliniskt i 25 år är det intressant att koppla ihop teoretiska resonemang kring kommunikation, bemötande, etik och relationer med det kliniska arbetet. För studenterna kan det dröja till slutet av utbildningen innan de ser helheten och förstår hur allt hänger ihop.
JA
tycker Joakim Öhlén, professor i omvårdnad vid Göteborgs Universitetet
– Ska sjuksköterskor på allvar vara med och påverka vårdens utveckling måste de förberedas för det under utbildningen. Därför kanske den i framtiden blir fyraårig.
Joakim Öhlén, professor i omvårdnad vid Göteborgs universitet, anser att Vårdförbundets utbildningspolitiska idé är ett framsynt och spännande dokument.
– Vi kan inte bara utbilda för att verka här och nu och i en viss region. Vi måste utbilda för framtiden, för att möta ökad multisjuklighet, mångfald och globalisering lika väl som krav på evidens, kostnadseffektivitet och hälsofrämjande insatser, säger han.
Det kanske krävs en något längre utbildning än i dag, anser han. Men fem år tror han är att ta i, snarare då fyra år vilket skulle ge en magisterexamen.
– Om vi som profession tror att det spelar någon roll om vi sjuksköterskor är med och påverkar vården, inte bara utför den, måste vi ligga i frontlinjen.
Somliga varnar för att en längre grundutbildning skulle ge färre sökande med tanke på hur löneläget ser ut för sjuksköterskor. Det scenariot kan även Joakim Öhlén se framför sig. En annan, mer positiv, framtidsbild som han målar upp är att en längre utbildning kan komma att attrahera framsynta studenter som blir rustade att vara med och påverka vårdens utveckling.
På uppdrag av nätverket Bols, Bolognasamarbete för sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogram, har Joakim Öhlén lett en arbetsgrupp som har kartlagt och analyserat huvudämnet vid landets samtliga sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildningar.
Resultatet kan kortfattat beskrivas som oroande. Variationerna mellan de olika utbildningarna är stora och de är hart när omöjliga att jämföra. Andelen verksamhetsförlagd utbildning i sjuksköterskeprogrammet varierar exempelvis från 36 till 75 högskolepoäng och huvudområdets omfattning från 90 till 145,5.
– Det är till förfång för professionens utveckling. En del av trovärdigheten för vår profession är att omvärlden vet att vi sjuksköterskor har fått det som behövs under utbildningen. Och då måste det vara begripligt på vilka grunder uppläggen varierar mellan olika lärosäten, säger Joakim Öhlén.
Han tror att det i framtiden kommer att behövas en bättre samordning av utbildningarna med gemensamma utbildningsplaner och nationella standarder för olika typer av examinationer.
Ett exempel på det är att flera lärosäten nu ansluter sig till den nationella kliniska slutexaminationen.