Forskare nekas spåra farliga blodgivare

Forskare nekas spåra farliga blodgivare
Forskarna nekas komma i kontakt med blodgivare vars blod misstänks kunna ge allvarliga lungkomplikationer hos mottagarna.

Forskare på Karolinska institutet i Stockholm vill att Kammarrätten tvingar Västerbottens läns landsting att lämna ut ett antal blodgivares och blodmottagares personnummer. Forskarna vill nämligen kunna kontakta givare vars blod troligen gjort att mottagare drabbats av allvarliga lungkomplikationer, men nekas.

Mellan 2002 och 2004 samlade forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska institutet in data från landets blodcentraler för att studera kort- och långtidsutfall efter blodgivning och blodtransfusion.

Forskarna hade fått tillstånd av etikprövningsnämnden i Stockholm att föra ett register med identifierbara personuppgifter men valde att avidentifiera hela databasen.

1 000 blodgivare

Studien identifierade ett litet antal blodgivare, cirka 1 000 personer, som hade lämnat blod till ett stort antal mottagare som utvecklat allvarliga och ovanliga, troligen transfusionsrelaterade, lungkomplikationer med hög dödlighet.

Forskarna vill intervjua blodgivarna för att få mer ingående information om deras tidigare sjukdomshistoria och analysera deras blod efter olika immunologiska och mikrobiologiska markörer. Förhoppningen är att med ett enkelt test i framtiden kunna identifiera potentiellt farliga blodgivare.

Kan väcka obehag och ångest

Västerbottens läns landsting vill inte lämna ut blodcentralens registermaterial. Det handlar om personer som tror sig ha gjort en god gärning genom att lämna blod.

”Att senare bli kontaktad med anledning av att ens blod kan ha orsakat livshotande tillstånd eller dödsfall skulle troligen vara mycket traumatiskt samt väcka obehag och ångest”, skriver landstinget i sitt avslag.

Mot det invänder Karolinska institutet att de allra flesta blodgivare säkert skulle bli väldigt upprörda om blodcentralen stoppade huvudet i sanden och inte agerade för att förhindra att mottagare skadas.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida