Sjuksköterskeutbildning får massiv kritik 40 procent underkänns

Fyra av tio underkända! Högskoleverket riktar i sin senaste utvärdering av vårdutbildningarna hård kritik mot framför allt sjuksköterskeprogrammen vid landets högskolor och universitet.

Av specialistsjuksköterskeprogrammen blir vart tredje underkänt, och samma andel gäller för utbildningarna till biomedicinsk analytiker och röntgensjuksköterska. Barnmorskeprogrammen klarar sig något bättre, åtta av tio bedöms som tillräckliga.

De lärosäten som bedömts som otillräckliga har nu ett år på sig att visa att de klarar Högskoleverkets krav för att därmed få behålla sin examinationsrätt.

Kritik mot elva lärosäten

Högskoleverket har den här gången framför allt koncentrerat sig på hur den verksamhetsförlagda utbildningen fungerar. Den kritik som drabbar elva lärosäten gäller bland annat brist på tillräckligt kompetenta handledare, bristande kommunikation mellan skolan och praktikplatsen och dålig kvalitetssäkring av den kliniska utbildningen. Verkets bedömargrupper uppmärksammar också bristen på platser för den verksamhetsförlagda utbildningen.

Kerstin Segesten, professor i Borås, har lett den bedömargrupp som granskat sjuksköterskeutbildningen.

– Ribban har höjts på sex år. Utbildningarna har utvecklats. Men vi har tidigare inte haft den verksamhetsförlagda utbildningen i fokus, säger hon.

Hon tror att de kritiserade lärosätena kan klara av att vända utvecklingen på det år de har på sig för att övertyga Högskoleverket om att de ska få behålla examinationsrätten. Allt hinner kanske inte realiseras, men om de kan presentera trovärdiga planer och avtal på hur utbildningen ska förbättras kan det räcka.

Alla specialistprogram underkänns

Sämst när det gäller den verksamhetsförlagda utbildningen är specialistsjuksköterskeprogrammen. Där är det ingen som får godkänt, berättar Birgitta Engström, tidigare ordförande i Svensk sjuksköterskeförening, som lett den bedömargruppen.

Varför är då resultatet genomgående så dåligt?

– Jag tror att det är en ledarfråga. Utbildningen har gått från en hantverksutbildning till en akademisk utbildning, och då är ledarskapet viktigt. Där resultatet är dåligt har det fallerat, säger Birgitta Engström.

Riskerar examinationsrätten

Många av de stora universiteten med läkarutbildning får kritik för sin sjuksköterskeutbildning – fyra av de sex riskerar sin examinationsrätt.

– Jag tror att det beror på att de har fallit in i – det medicinska paradigmet – i stället för att bygga en egen och självständig sjuksköterskeutbildning, säger Kerstin Segesten.

Stefan Larsson, läkare och professor i Lund, har varit ordförande i styrgruppen för projektet.  Han pekar på konkurrensen mellan universitetens forsknings- och utbildningsuppdrag:

– På stora lärosäten kan utbildningen komma i skuggan av forskningen, säger han.

”Vi förstår kritiken”

Kristina Malm Jansson, samordnare för vård- och yrkesfrågor på Vårdförbundet, säger att hon förstår kritiken.

– På vissa punkter stämmer den överens med vad vi fört fram under en längre tid. Utbildningen kan kopplas bättre till verksamheten och verksamhetens utveckling, säger hon.

Kristina Malm Jansson säger att sjuksköterskeutbildningen inte hängt med utvecklingen under senare år, speciellt inte när det gäller folkhälsoperspektivet.

Hon säger att det är viktigt påskynda utvecklingen med kombinationstjänster, en fråga som Vårdförbundet drivit länge.

– Både arbetsgivarna och regeringen bör stödja det, tycker hon.

Kristina Malm Jansson pekar också på behovet av utveckling av den kliniska utbildningen inom den kommunala vården.