utredda fall

Dömd för sekretessbrott men Ivo vidtar inga åtgärder

En sjuksköterska dömdes av tingsrätten till böter för att hon röjt en patients identitet när hon skulle göra en smittspårning. Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, säger att eftersom hon inte gjorde det med uppsåt går de inte vidare med anmälan till HSAN.

14 april 2020

Sjuksköterskan arbetade på en vårdcentral och fick i uppdrag av en läkare att göra en smittspårning för klamydia. Hon fick namn och telefonnummer till patienten och ringde upp. Av patienten fick hon för och efternamn på de personer som han haft sexuell kontakt med.

Osäker på smittspårning

Sjuksköterskan kände sig osäker på hur hon skulle gå tillväga, men sökte på hitta.se och fick fram telefonnummer till personerna. Sjuksköterskan ringde upp en av dem och presenterade sig och sade att hon höll på med smittspårning för klamydia. Det visade sig dock att den hon ringt upp var fel person, som hade samma namn.

Enligt den person som hon ringde upp sade sjuksköterskan under telefonsamtalet även namnet på patienten som skulle vara smittad med klamydia. Personen tyckte det var upprörande och konstigt att sjuksköterskan lämnade ut namnet och letade reda på honom för att ringa och berätta om detta.

Gjorde en polisanmälan

Mannen blev mycket upprörd när han fick veta att sjuksköterskan lämnat ut hans namn vid smittspårningen och gjorde en polisanmälan.

Sjuksköterskan har själv hela tiden hävdat att hon inte röjt patientens namn vid telefonsamtalet, men enligt tingsrättens dom är det klarlagt att sjuksköterskan sade namnet och talade om att det gällde smittspårning av klamydia.

Eftersom sjuksköterskan uppgett att hon saknade utbildning i smittspårning ansåg åklagaren att det närmast rörde sig om ett oaktsamt brott. Tingsrätten gick på samma linje och bedömde att hon inte gjort det med uppsåt. Däremot ansåg tingsrätten att det inte var ett ringa brott eftersom sjuksköterskan röjt mycket känsliga uppgifter trots att hon arbetat länge inom vården och borde vara van att hantera frågor om sekretess. Tingsrätten dömde därför sjuksköterskan för brott mot tystnadsplikten och att betala dagsböter samt skadestånd på 5 000 kronor.

Brott mot tystnadsplikten

Brott mot tystnadsplikten är normalt sådant som kan leda till prövotid eller andra åtgärder, men Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, konstaterar i sin utredning att sjuksköterskan inte röjt de sekretessbelagda uppgifterna med uppsåt. Hon har inte heller utfört smittspårningen på eget initiativ utan gjorde det på uppdrag av en läkare på vårdcentralen.

Att sjuksköterskan inte bad om handledning eller sade att hon inte visste hur en smittspårning går till har hon förklarat med att hon var rädd att förlora sitt jobb om hon inte utförde uppgiften. Det framgår också av Ivo:s handlingar att hon sedan tidigare, av andra skäl, är ålagd en treårig prövotid av HSAN, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.

Diarienummer hos Ivo: 8.6.1-40545/2019-7205

Smittspårning

Av Smittskyddslagen framgår att om en behandlande läkare konstaterar eller misstänker att en undersökt patient har smittats av en allmänfarlig sjukdom eller annan smittspårningspliktig sjukdom, ska läkaren eller annan hälso- och sjukvårdspersonal med särskild kompetens för uppgiften försöka få upplysningar från patienten om vem eller vad som kan ha överfört smittan och om andra personer kan ha smittats.

Hos Folkhälsomyndigheten finns utförlig information om hur smittspårning ska gå till.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida