Almedalen. Feminister ifrågasätter ekonomiska ”sanningar”

Nationalekonomi är inte en sanning utan en samling idéer som bör debatteras och ifrågasättas. Det slogs fast på ett feministiskt seminarium om ekonomi, där debattörerna också ansåg att framtiden kräver ekonomiska teorier som inte sätter likhetstecken mellan utveckling och tillväxt.
Vid ett av fredagens seminarier i Almedalen ställdes frågan om det finns någon feministisk ekonomi? Det var Sveriges kvinnolobby – en paraplyorganisation för 35 kvinnoorganisationer – som arrangerade.
Ordföranden Gertrud Åström inledde med att berätta om den analys av budgetpropositionen som Kvinnolobbyn har gjort.
– Budgetpropositionen blir till verklighet i våra vardagliga liv och därför får inte det feministiska perspektivet glömmas bort – vilket görs i dag. Vi vill nå en rättvis fördelning av samhällets resurser och vi vill att kvinnor är med och formulerar problemen. Är vi inte det blir lösningarna skeva, sa Gertrud Åström.
Saknar jämställdhetsanalys
Kvinnolobbyns Sara Berggren har gjort en ordsökning i de senaste årens budgetpropositioner och funnit att ordet jämställdhet visserligen finns med, men att det saknas en problematisering av kvinnors ekonomiska standard. Kvinnors ekonomiska situation ställs inte i relation till mäns.
I rapporten Duktiga flickor kostar inte slås fast att ett verkligt jämställdhetsperspektiv saknas, både i årets och tidigare års budgetpropositioner.
– Eftersom könsuppdelad statstik och jämställdhetsanalyser saknas blir det inte uppenbart att många av de satsningar som görs riktar sig mot unga män. Det gäller till exempel de 794 miljoner som under tre år satsas på lärlingsutbildningar. Mer pengar går också till den pojkdominerade ungdomsvården än till den öppna psykiatrin dit flickor oftast söker sig, sa Sara Berggren.
Ekonomin har ett manligt kön
Det är så lätt att tro att nationalekonomi är mer än idé – att det är en slags sanning som svävar över allt annat. I panelen satt bland annat Katrine Kielos som har skrivit boken Det enda könet – varför du blir förförd av den ekonomiska mannen. Ekonomiska teorier har ett manligt kön och ser främst ser till manliga intressen – men vi är alla förförda av dem, sa hon.
– Det finns en andra ekonomi, där kvinnor finns, och vi måste börja diskutera hur den kan skapa välfärd. Ekonomin är det språk som tas på störst allvar i vårt samhälle, och det är manligt – objektivt, högre stående. Ett slags förnuftets extas.
Kritiserade ekonomisk tillväxt
Helene Ahlborg, forskare inom miljövetenskap, kritiserade den gällande ekonomiska politiken för att sakna en kritisk inställning till hur maktrelationer skapas och hur resurser används. Är det till exempel självklart att ekonomisk tillväxt är svaret på allas våra böner?
– Jag förvånas över att vi vidmakthåller den här ekonomiska manliga individen och tron på att utveckling bara uppnås genom ekonomisk tillväxt, sa hon.
Hon fick medhåll av Lena Sommestad, ordförande för de socialdemokratiska kvinnorna, som kallade den ekonomiske mannen ett nationalekonomiskt paradigm som varit en sanning länge – men inte alltid.
Ekonomin har varit mer jämlik
– Under tidigt 1900-talet och ända fram till 50-talet var patriarkatet starkare i Sverige, men ekonomin var mer jämlik. Det svenska välfärdsbygget baserades på värden som gemensamma samhällsintressen, solidaritet och att familjen hade en plats i samhällsekonomin. Då var politiken överordnad ekonomin, sa Lena Sommestad.
Nu är nyliberalismens värderingar förhärskande och med dem en total tilltro till marknaden som en rättvis fördelare av tillgångar, konstaterade panelen. ”De idéerna är det värsta som har hänt kvinnor”.
Ifrågasatte vinster i välfärden
Nationalekonomen Johanna Rickne problematiserade den svenska privatiseringen av den offentligt finansierade välfärden.
– Samhället lockar med vinstmotiv, men välfärden befinner sig på en kvasimarknad eftersom intäkterna är givna. Det enda sättet att göra vinst är att dra ner kostnaderna och det betyder att dra ner på kvalitet, löner eller antalet anställda. Höjd produktivitet sägs gynna kvalitet, men det som skapas är i stället vinst till dem som driver företagen, sa Johanna Rickne.
En annan politik
Panelen var enig om att verklig tillväxt kräver en satsning på människor och förutsätter hälsa, utbildning och social trygghet.
– Framtiden kräver att vi ser på välstånd med andra ögon. Att vi ser det obetalda arbetets och miljöns betydelse till exempel. Vi måste titta på målen för den ekonomiska politiken med andra ögon och fråga oss hur en annan ekonomisk politik skulle kunna se ut. Det finns trots allt stora problem som dagens modell inte kan lösa. Orättvisor och fattigdom till exempel, sa Lena Sommestad.