Expertrapport: Vårdgarantin missgynnar äldre och kroniskt sjuka

Yngre, friska och välutbildade. Det är de grupperna som har störst glädje av de vårdgarantier som utfärdas. De som är äldre och kroniskt sjuka missgynnas, visar en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, som överlämnas till regeringen i dag.

Bakom rapporten från Eso, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, står två forskare vid Uppsala universitet. De har granskat hur en läkargrupp, i det här fallet Sveriges ortopeder, reagerar på systemet med vårdgarantier för att korta väntetiderna i vården.

Oroväckande resultat

– Det mest oroväckande resultatet i rapporten är att en majoritet av läkarna anser att vårdgarantin innebär att de tvingas göra felaktiga medicinska prioriteringar. Framför allt menar de att yngre, välutbildade och mindre sjuka patienter prioriteras framför svårt sjuka äldre och kroniskt sjuka patienter, säger Ulrika Winblad, som är docent i socialmedicinsk forskning i Uppsala, i ett pressmeddelande.

Det, påpekar hon, strider mot hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf om vård efter behov.

Patienter informeras inte

Ulrika Winblad har också funnit att läkarna själva tycker att de inte har en viktig roll för att uppfylla vårdgarantin. Det leder bland annat till att de inte har som vana att informera patienterna om deras möjligheter att använda sig av garantin.

– Här behöver sjukhus- och klinikledningarna runt om i landet arbeta mer aktivt för att få läkarna att förstå varför de är viktiga i vårdgarantiarbetet och hur de kan hjälpa även svagare patientgrupper att utnyttja garantin, säger hon.

Brist på vårdplatser en flaskhals

Av Eso-rapporten framgår att merparten av ortopederna anser att de skulle kunna operera mera men att det saknas operationssalar och vårdplatser för att  öka kapaciteten.

– För de politiska beslutsfattarna är detta en viktig signal. Läkarna är beredda att genomföra fler behandlingar, men då måste resurserna i större utsträckning styras till de områden i vården där den yrkesverksamma vårdpersonalen uppfattar att flaskhalsarna är som störst, det säger Caroline Andersson, forskningsassistent vid universitetet och medförfattare till Eso-rapporten.