Landstingen drabbas värst av ekonomikrisen

Skattehöjningar och nedskärningar. Det väntar i kommuner och landsting. Värst ute är landstingen, i kommunerna kan resurser föras över från den krympande skolsektorn till vården.

Nästa år kommer verksamheten i kommuner och landsting att krympa. Det har nästan aldrig hänt förr. Ändå väntar skattehöjningar på i genomsnitt 21 öre – elva öre i landstingen och tio öre i kommunerna. Intäkterna för landets kommuner och landsting kommer att minska med 14 miljarder kronor 2009 och 30 miljarder kronor 2010.

Det framgick när Sveriges kommuner och landsting (SKL) i dag presenterade sin ekonomiska vårrapport.

– Visst är fordonsindustrin ännu värre ute, medgav Stefan Ackerby, tillförordnad chefsekonom på SKL. Men det beror på att efterfrågan minskar där. Det gör den inte i kommunernas och landstingens verksamhet.

6 000 färre i jobb nästa år

I prognosen ligger att antalet anställda fortsätter att öka något i år men minska med 6 000 personer nästa år. Det är ändå mindre än de 15 000 som har framgått av tidigare prognoser.

– Att det trots allt ökar 2009 beror på att det tar så lång tid att förändra verksamheten, sa Stefan Ackerby.

Fyra vägar att möta krisen

Hur ska då kommuner och landsting möta den ekonomiska krisen? Stefan Ackerby anvisade fyra vägar:

• Se till att få nya resurser genom statsbidrag och skattehöjningar.

• Skjuta problemen framför sig. Det betyder att man accepterar underskott i budgeten för 2010.

• Effektivisera verksamheten – få ut mer service för samma resurser.

• Skära ned ambitionerna.

Enligt Stefan Ackerby kräver bara de demografiska förändringarna fem miljarder mer 2010 och ytterligare åtta miljarder året därpå. Till det kommer de ökningar som följer av till exempel nya – och dyrare – behandlingsmetoder.

Hellre skattehöjning än nedskärning?

Nästa år är det valår. Det brukar innebära återhållsamhet med skattehöjningar. Men Anders Knape (M), ordförande för SKL, trodde att många kommunal- och landstingspolitiker hellre skulle höja skatten än genomföra de kraftiga nedskärningar som de annars skulle tvingas till.

Han trodde också att regeringen skulle komma att skjuta till mer statsbidrag.

– Det vi har fått hittills är ett första steg. Men det finns fortfarande ett gap mellan inkomster och utgifter som måste fyllas. Det är inte otroligt att det kommer att ske med hjälp av höjda statsbidrag.