Sämre ekonomi i nästan alla landsting

Sämre ekonomi i nästan alla landsting
Om stora skattehöjningar ska undvikas måste vi fortsätta effektivisera verksamheter, förändra arbetssätt och tillämpa ny kunskap och teknik, säger Lena Micko (S), ordförande för SKL. Foto: Rickard L Eriksson/SKL

Bemanningsproblem, stängda vårdplatser och inställda operationer är en del av förklaringen enligt SKL:s ekonomirapport.

8 oktober 2015

Det är ”ett dramatiskt läge” för kommuner och landsting, säger arbetsgivarorganisationen SKL, Sveriges kommuner och landsting, när de i dag presenterar sin årliga ekonomirapport.

Visserligen hade både kommuner och landsting totalt sett fortfarande överskott 2014, men de ekonomiska resultaten har försämrats kraftigt jämfört med året innan. För 2015 beräknas landstingen som helhet få ett underskott. Detta trots ökade statliga bidrag och skattehöjningar i flera landsting.

”Allvarligt läge”

– Många kommuner och nästan alla landsting och regioner brottas med ekonomiska underskott. Skatteunderlaget ökar totalt sett men genom befolkningsökningen försämras resultaten till följd av kraftiga kostnadsökningar, säger SKL:s ordförande Lena Micko (S).

Trots att statsbidragen ökar och att landstingen och regionerna även i år får återbetalning av sjukförsäkringspremier från AFA anser hon att läget är mycket allvarligt,

Landstingens personalkostnader ökade med 5,2 procent förra året – att jämföra med en genomsnittlig ökning på 3,1 procent under de fem föregående åren. För 2015 räknar SKL med fortsatt stora kostnadsökningar.

Brist på specialister

Trots att det blir allt fler anställda inom hälso- och sjukvården ökar ändå bemanningsproblemen. Störst är bristen på specialistsjuksköterskor och specialistläkare inom vissa områden.

SKL konstaterar i ekonomirapporten att bemanningsproblemen har lett till stängda vårdplatser, inställda operationer, växande köer och ökade kostnader för bemanningsföretag. Som förklaring till problemen anger de bland annat:

  • Ökad sjukfrånvaro under de senaste åren.
  • Generationsväxling med ökade kostnader för omställning, inskolning och handledning när äldre och erfarna ska ersättas av yngre.
  • Resurserna utnyttjas dåligt. Förbättringar behövs när det gäller schemaläggning, bemannings- och produktionsplanering, användning av medicinska resurser och samarbete mellan olika enheter.
  • Brist på nytänkande. Arbetssätten anpassas inte till de möjligheter som finns när det gäller ny teknik (e-hälsa).

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida