VÅRDFOKUS GRANSKAR: ÄLDREVÅRDEN UNDER CORONA

Många äldre dog efter att ha delat hygienutrymmen

Många äldre dog efter att ha delat hygienutrymmen
Djurgårdens äldreboende är ett av de äldsta i Eskilstuna kommun. Här delade boende toalett och dusch i början av pandemin, vilket bidrog till många dödsfall. Foto: Madelene Wikberg

Ivo granskar 91 boenden för att se om individuell bedömning och vård getts. Vårdfokus har tittat närmare på två boenden, där lokalerna gav usla chanser att lyckas. Personalen känner ändå att de har gett god vård. Läs del två av Vårdfokus granskning.

Vårdfokus berättade i går om hur mer än 240 sjuksköterskor upplevt äldrevården under coronapandemin. Under våren har medierna rapporterat om allvarliga brister i den individuella bedömningen av äldre med covid-19. Det bekräftas delvis av sjuksköterskorna i Vårdfokus enkät.

En av fem har fått ta beslut om att en patient ska övergå i palliativ vård, trots att det är läkares ansvar. En av fyra uppger att brytpunktssamtal inte alltid hållits. En av sju säger att de har sett äldre som inte fått tillräcklig vård.

Läs även: ”Vi har gjort allt som står i vår makt”

Flera boenden under granskning

Under våren genomförde Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, en tillsyn vid samtliga 1 700 äldreboenden i Sverige med anledning av coronapandemin. Målet var att undersöka om patienter har fått individuell bedömning och vård. Resultaten visade att det fanns brister på 91 äldreboenden, som nu granskas i detalj, bland annat görs en genomgång av samtliga journaler.

Ett är demensboendet Djurgården i Eskilstuna. När pandemin slog till hade kommunen på många sätt förberett sig väl. Det hölls utbildning i basala hygienrutiner, hemtjänsten delades upp i olika team, personal uppmanades tidigt att stanna hemma vid minsta symtom och besöksförbud infördes tidigt.

Men på Djurgården fanns flera problem. Bland annat interna konflikter, språkförbistring och en tendens bland viss omvårdnadspersonal att inte följa riktlinjer. Mest allvarligt var de gamla lokalerna, med många boende varje våningsplan som delade hygienutrymmen.

För mycket svårtolkad information

Vid påskhelgen hade stora delar av den ordinarie personalstyrkan insjuknat. Vikarier flyttades över från andra boenden eller togs in via bemanningsenheten. Vid några tillfällen fick vikarier veta först vid ankomst att det fanns smitta på boendet, varpå de vände i dörren.

Dessutom matades personalen med information dagligen, samtidigt som det inledningsvis sakandes skyddsutrustning.

— Jag är självkritisk till att vi alldeles för snabbt vidareförmedlade information. Mycket var oredigerat och inte anpassat till det vi jobbar med. Informationen var bitvis otydlig och gick att tolka på olika sätt, bland annat hur skyddsutrustning ska användas. Det ledde till osäkerhet, oro och att både jag och sjuksköterskorna på boendena fick massa frågor, säger Cajsa Åkerholm, medicinskt ansvarig sjuksköterska i Eskilstuna kommun.

Har kunnat ge god vård

I dag står det klart att Djurgården är ett av de värst drabbade boenden i Sverige, med totalt 29 avlidna under våren, jämfört med fem dödsfall samma period förra året. Nu har antalet boende halverats, för att alla ska ha egen dusch och toalett. Inom kort ska boendet avvecklas.

Trots den tuffa tiden upplever personalen att de gett en god vård. Läkare har varit på plats i samma utsträckning som tidigare. 

— Både på Djurgården och våra andra boenden i kommunen har äldre skickats in till sjukhus om behovet funnits och de har ansetts klara både transport och vård. Vad jag vet har ingen läkare sagt nej när sjuksköterskor bett om hjälp, säger Cajsa Åkerholm.

Stod utan läkare i flera veckor

Även på ett på ett annat boende som granskas av Ivo, i en annan stor kommun, delade flera demenssjuka på toalett och dusch. Plötsligt hade smittan kommit in, och under flera veckor var det ont om skyddsutrustning. Det kan ha bidragit till den explosiva spridning som skedde i början av april. De flesta patienter fick diarré och kräkningar, blev trötta och tappade aptiten. Den värsta perioden höll sig in i maj. Sammanlagt dog 19 personer.

—Vår läkare har inte besökt boendet under hela pandemin. Det är ett ansvar som vilar på honom. Han har fattat alla beslut om palliativ vård på distans, utifrån våra bedömningar. Även om vi har arbetat på toppen av vår förmåga är det inte optimalt. Några patienter borde han ha undersökt på plats. I ett fall kunde beslut om palliativ vård eventuellt ha avvaktats. En patient skickades till sjukhus och avled där, säger en sjuksköterska på boendet, som vill vara anonym.

Sjuksköterskan har dock uppfattat läkarens beslut som i huvudsak korrekta. Ingen patient har varit andningspåverkad, de har inte behövt syrgas. De som dog var sedan tidigare sjuka och svaga, när de fick covid knuffades de över kanten.

Ångest och självmordstankar

Sjuksköterskan tycker att det har varit bra rutiner och riktlinjer under hela våren, med tanke på de svåra omständigheterna. Bemanningen har varit god, likaså tillgången till skyddsutrustning — efter de första veckornas brist. Hon upplever även att de som dött har fått en bra vård, och ingen anhörig har klagat på personalens insatser. Ändå finns det en tyngd i bröstet.

—Det har varit en tuff och känslomässig tid, vi har sett många dö och vi inom äldrevården har varit hårt kritiserade i offentligheten. Nu granskas vi av Ivo, och jag är livrädd för att de ska tycka att vi gjort något fel, fast jag inte kan tänka mig det. Det stressar mig, jag är gråtmild, har ångest och självmordstankar. Vi är flera som har börjat må sämre under de senaste veckorna. Men nu ska vi få stöd av företagshälsovården.

Fotnot: Ivo kan i dagsläget inte säga när granskningen av de 91 boenden är klar, eller vilken typ av beslut och åtgärder som kan bli aktuella. Utöver journalgranskningen ska sjuksköterskor och läkare intervjuas.

Så gjorde vi undersökningen

Vårdfokus skickade en enkät till 1015 medlemmar i Vårdförbundet som jobbar inom äldrevård och hemsjukvård. Av dessa svarade 245, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 24 procent. Förutom flervalsfrågor har sjuksköterskorna kunnat svara i fritext, som Vårdfokus analyserat.

Vårdfokus har även gjort bakgrundsintervjuer med fl era sjuksköterskor, chefer, forskare och myndighetsexperter, samt gått igenom rapporter och off entlig statistik.

Källor

Szebehely, Marta, Stranz, Anneli och Strandell, Rebecka. 2017. Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Stockholms universitet

Schön, Pär. 2014. SoL - ett tidsdokument från en svunnen tid. Äldre i Centrum, nr 2 2014
Schön, Pär och Johansson, Lennarth. En äldrevård i obalans. Äldre i centrum, nr 3 2015

Johansson, Lennarth, med fler. Ett halvt århundrade svensk äldreomsorg – var står stat och familj? Tidskrift för omsorgsforskning, nr 1 2018

Vård och omsorg om äldre – Lägesrapport 2020. Socialstyrelsen. 2020

Fakta om äldreomsorgen i ljuset av coronapandemin. Sveriges kommuner och regioner. 2020.

Almgren, Sofia. Med flera. Nej, vi sysslar inte med aktiv dödshjälp. Aftonbladet. 2020.

Gustafsson, Lars L. Med flera. Det medicinska innehållet i SÄBO måste förbättras. Läkartidningen. 2020.

Molnár, Christian. Med flera. Närmare två tredjedelar av covid-sjuka på SÄBO överlever. Läkartidningen. 2020.

Statistik om personal i kommuner: Sveriges kommuner och regioner. (Äldre siffror har begärts ut från statistikenheten)

Statistik om medianvårdtid: www.kolada.se

Statistik om dödstal och äldres samsjuklighet: Socialstyrelsen

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida