Norden långt framme med e-tjänster i vården

Men trots att Sverige ligger i topp återstår mycket att göra.
Det berättade de två experterna inom it i sjukvården, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson, när den årliga e-hälsokonferensen Vitalis inleddes Göteborg i går. Den pågår till den 24 april.
Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson har sedan slutet av 1990-talet tittat bakåt på it-utvecklingen inom vården för att därav kunna dra slutsatser för framtiden.
Ett aktuellt arbete i Nordiska rådet tyder på att Sverige ligger långt framme när det gäller införandet av olika e-hälsotjänster och system som ska underlätta för vården, jämfört med övriga nordiska länder. Men enligt Lars Jerlvall återstår ändå mycket att göra innan vi kan slå oss för bröstet och säga att allt är bra.
Alla talar inte samma språk
Enligt Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson är det oftast inte själva it-systemen som det är fel på utan snarare att man i olika landsting och på olika nivåer inom vården inte alltid använder samma språk. Ett exempel är datajournalerna där man många gånger använder olika terminologier. Då blir det svårt att samköra systemen.
– Det saknas enhetliga och tydliga regler för hur saker och ting ska dokumenteras, säger Lars Jerlvall till Vårdfokus.
Utveckling, införande och användande av de olika systemen och tjänsterna har tagit längre tid än beräknat. Dels för att det inte funnits tillräckligt med pengar, men också för att engagemanget från politiskt håll och från ledningarna inom landstingen ofta varit för lågt, enligt Lars Jerlvall.
Patientdatalagen inte iförd överallt
Ett exempel: när patientdatalagen kom 2008 fanns inga instruktioner om hur den skulle tillämpas i vården. Cirka 15 procent av landstingen räknade med att de skulle ha infört och tillämpat lagen full ut i vården år 2014. I år tror 61 procent det, men först 2016 räknar samtliga regioner och landsting med att ha klarat av det, det vill säga åtta år efter lagens tillkomst.
Mellan åren 2003 och 2013 stod de relativa it-kostnaderna tämligen konstant för 2,8 procent av landstingens budgetar.
Mer pengar krävs
– Ska vi nå nästa nivå krävs det mer pengar och kanske också att staten tar ett större ansvar för samordningen, säger Lars Jerlvall.
För många år sedan startade arbetet med införandet av den nationella patientöversikten, NPÖ. Med den kan vården se det viktigaste om patienten oavsett var i landet patienten söker vård. I Sverige har 100 procent av landstingen tillgång till NPÖ, men användningen är ännu ganska låg. I Danmark är systemet inte lika väl utbyggt, men används desto flitigare av de vårdgivare som har tillgång till det.
– En orsak kan vara att den inte är integrerad i datajournalsystemen, blir den det tror jag att NPÖ kommer att få en helt annan genomslagskraft än i dag, säger Lars Jerlvall.
Lyckade projekt
Flera lyckade e-hälsoprojekt lyftes fram av Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson. Exempelvis Vårdguiden 1177 på webben som under förra året hade 5,4 miljoner besökare.
Ett annat framgångsrikt projekt är ungdomsmottagningarnas hemsida Umo, som förra året besöktes av en halv miljoner ungdomar. Flertalet av dem kontaktade Umo via mobila enheter som mobiltelefoner och läsplattor.
På Vitalis första dag lyfte Lars Jerlvall och Thomas Persson också fram Mina vårdkontakter som används av allt fler människor, framför allt för att förnya recept men också för att boka tider och komma i kontakt med vården.
Vitalis
- Vitalis är Nordens ledande och största mötesplats inom e-hälsa - utveckling av vård och omsorg genom IT.
- Mötesplatsen samlar över 3 000 deltagare under tre dagar och erbjuder kompetensutveckling med mer än 130 föreläsningar.
- Konferensen hålls som vanligt i Göteborg.