Patienter som inte passar i systemet far illa
Patienters rättigheter är otydliga, de skickas runt inom vården och blir inte tagna på allvar, säger omvårdnadsprofessorn Annelie Sundler, en av forskarna bakom ny studie.
Samma dag som myndigheten för Vårdanalys ger landstingen svidande kritik för att den nya patientlagen inte stärkt patienternas ställning, presenterar Högskolan i Borås en forskningsrapport som ur ett annat perspektiv också visar att patienterna har otydliga rättigheter.
Skickas runt i vården
Ett av forskarnas perspektiv var att titta på särskilt utsatta grupper. Där märktes patienter som inte passar in i systemet.
– Där ser vi att patienter som är sjuka men svåra att diagnostisera och behandla, far illa. Man kan säga att de faller mellan stolarna, de skickas runt inom sjukvården eller blir inte tagna på allvar, säger Annelie Sundler, biträdande professor i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås och en av forskarna bakom rapporten.
Forskarna har analyserat kritik från patienter, genom ett strategiskt urval av 170 anmälningar till patientnämnden i Västra Götalandsregionen under 2015.
– Vi ser att det finns en mängd situationer där patienter inte får tillgång till den vård som de faktiskt har rätt till. Enligt de mänskliga rättigheterna har alla rätt till vård vid sjukdom och vården ska vara patientsäker och trygg.
Syftet var att lyfta mönster på gruppnivå och inte enskilda händelser.
– Det finns ett systemfel i hälso- och sjukvården och det ser jag som mycket allvarligt.
Forskningsrapporten visar att enskilda personer är sårbara i kontakt med hälso- och sjukvården och att deras utsatthet behöver hanteras ansvarsfullt för att inte skapa ojämlikhet och leda till diskriminering.
Behövs mer personcentrerad vård
Patienter ska kunna få vård, men Sveriges lagstiftning är utformat som skyldigheter för vården inte som rättigheter för patienten, enligt forskarna.
– Det är mänskliga rättigheter, men de går inte att utkräva och därför blir hälso- och sjukvården rättsosäker. Det finns ingen instans för patienter att utkräva vård, även om man i efterhand kan kontakta patientnämnderna.
Vad gäller patientnämnderna så poängterar Annelie Sundler att de inte har som uppgift att företräda patienterna, utan snarare att ta emot synpunkter, vara opartiska och förmedla kontakter.
En av rapportens slutsatser är att det finns ett behov av en mer patient- och personcentrerad vård.
– Det vill vi diskutera framöver. Vi hoppas rapporten kan leda till att förbättra kvalitet, trygghet och patientsäkerhet, där anmälningar från patienter och anhöriga kan utgöra ett värdefullt underlag.