Utredare vill synliggöra omvårdnaden i nationella kvalitetsregistren

Sverige är bäst i världen på kvalitetsregister, men mycket kan bli bättre. Bland annat behöver kvaliteten på omvårdnaden mätas, enligt en ny utredning av de nationella kvalitetsregistren.

I rapporten,  som nyligen överlämnades till regeringen, framhålls behovet av att mäta annat än enbart medicinska resultat.

Hälso- och sjukvården har inte bara ett ansvar för att diagnostisera och behandla patienter utan även ett tydligt ansvar när det gäller att ge god omvårdnad, lindring och tröst. De preventiva aspekterna är också viktiga, menar författarna som anser att exempelvis olika omvårdnadsåtgärder kontinuerligt bör mätas och ingå i de nationella kvalitetsregister som successivt har blivit allt vanligare i svensk hälso- och sjukvård. 

I stort anser de att kvalitetsregistren har inneburit ett lyft för vården. Som goda exempel nämns de öppna jämförelserna av hjärtinfarktvården och ortopedin, bättre strokesjukvård och  längre överlevnad för barn med cancer.

Samtidigt konstaterar de att registren skulle kunna bli ännu bättre. Bland annat genom att ha ett strategimöte vartannat eller vart tredje år, tillsätta en styrelse för de nationella kvalitetsregister med ansvar för strategiska frågor samt skapa sex regionala utvecklingscentrum för kvalitetsregistren.

Utredningen påpekar också att nya kvalitetsregister behöver utvecklas inom primärvården, psykiatrin och för äldrevården.

Översynen av de nationella kvalitetsregistren har letts av professor Måns Rosén, direktör för SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering.