Nye sjukvårdsministern funderade på att skola om sig till sjuksköterska
Upplevelserna på neonatalavdelningen i Västerås fick Gabriel Wikström att vilja byta yrke.
Sveriges nya folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister är 29 år gamla Gabriel Wikström, före detta SSU-ordförande och en av Stefan Lövens ”skrällar” i regeringen.
Från och med i fredags har han det yttersta ansvaret för regeringens sjukvårdspolitik, utan någon tidigare yrkeserfarenhet av vården och med skolan som tidigare profilfråga.
Stark upplevelse
Men i rollen som vårdminister tar han med sig starka personliga upplevelser från sjukvården, berättar Gabriel Wikström för Vårdfokus, i ett telefonsamtal inklämt mellan möten.
2008 föddes hans dotter. Hon kom sex veckor för tidigt och de två första veckorna av föräldraskapet fick han uppleva på neonatalavdelningen i Västerås.
– Det var en fantastisk upplevelse, trots händelsen. Vi fick i lugn miljö lära känna vårt lilla barn och jag blev imponerad av de rutiner som fanns och på vilket sätt samhället ställer upp på de här små människorna, säger den nya ministern.
Sjukvård lockade
Då var han student och läste statsvetenskap och ekonomi i Uppsala. Men erfarenheterna från neonatalen i Västerås fick honom att börja fundera på att skola om sig till sjuksköterska eller läkare.
– Jag fick en helt annan och mer positiv bild av vården. Just det här att i sitt yrke få ta hand om andra människor, omsorgen, det lockade med vårdyrket, säger han.
Fick du några insikter som du har nytta av i din roll som vårdminister?
– Ja, att hela tiden påminna sig om att vi fattar stora beslut om miljarder, tider och riktlinjer men att det till syvende och sist är de här små små barnen det handlar om och människor som befinner sig i sina livs mest utsatta situationer. Det är för dem vi gör allt det här.
Sverige har bra sjukvård, men arbetsmiljön för exempelvis många sjuksköterskor kan vara katastrofal. Vad säger du om sjuksköterskebrist och alla stängda vårdplatser på många sjukhus, som just nu drabbar patienter och personal?
– Det här är en av våra allra största utmaningar och här har vi tydligt pekat ut att staten måste göra mer, även om det i första hand är landstingens ansvar att förbättra situation. Exakt hur, vad och i vilken takt staten kan bidra återkommer vi till när vi lägger budgeten och längre fram under mandatperioden. Vad vi än gör så måste det ske i samverkan med landstingen.
Vad är det du tänker dig att staten kan och bör göra?
– Att till exempel få fler att utbilda sig genom att öka vård- och omsorgsyrkenas attraktivitet. I dag väljer unga bort vårdinriktningen på gymnasiet, vilket jag kan tänka mig hänger ihop med bilden av vården som en krisbransch. Vi politiker har ett stort uppdrag att visa att det här är framtidens yrken.
Hur kan vårdyrkenas attraktivitet öka?
– Jobbar du inom vården så ska du känna att du jobbar med det du är utbildad för. Vi vet att exempelvis sjuksköterskor har alldeles för många administrativa arbetsuppgifter i dag, du tvingas fylla i blanketter och sitta med register. Här har vi sagt att vi ska prioritera att se över hur detta kan effektiviseras.
Vårdförbundet vill se en värderingsförändring av sina medlemsgruppers yrken. Hur kan staten bidra till att sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker får högre löner?
– Det som är en förutsättning för en sådan diskussion, och ett annat resultat, är att vi lämnar diskussionen om stora skattesänkningar bakom oss. Det sade också statsminister Stefan Lövfen i onsdagens partiledardebatt i riksdagen, att med den här nya regeringen lämnar vi idén om att stora skattesänkningar är lösningen på samhällets problem. Vården behöver mer resurser och inte mindre.
Hur kommer Sveriges alla sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker märka av att Sverige fått ett nytt politiskt styre?
– Det kommer att märkas genom att vi lämnar diskussionen om stora privatiseringar bakom oss, det är behoven och inte vinstintressen som ska styra. Vi ska ha en tydlig personalpolitik, detta ska ses som attraktiva yrken, arbetsmiljön ska förbättras och vi ska göra det mer populärt att arbeta i vården.
Vad mer är viktigt för dig att prioritera som ny vårdminister?
– Det här är en sektor med många aktörer. En viktig inriktning för mig är att föra en kontinuerlig dialog med de aktörer som finns, allt ifrån landstingen till fackförbund som Vårdförbundet. Det är endast med mer samarbete som vi på allvar kan förändra och förbättra den här stora sektorn.